[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Ställ krav på bankerna Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 15 juni 2009 Den senaste boken om bankkriser som utkommit i juni 2009 har skrivits av Johan Lybeck: Finanskrisen (SNS förlag, 2009) Han har bland annat varit professor i nationalekonomi, bankdirektör i Sparbankernas Bank med ansvar för finansiell strategi. För närvarande är han rådgivare åt flera svenska finansiella institut. Bokens titel: Finanskrisen Författare: Johan Lybeck Förlag: SNS förlag, 2009 Världen befinner sig mitt i en finansiell kris som är den djupaste sedan den stora depressionen på 1930 talet, skriver Lybeck. Hundratals banker i både Europa och USA har stängts av sina övervakande myndigheter, fusionerats med starkare partner, nationaliserats eller fått mer kapital från skattebetalarna för att överleva. Banker och försäkringsbolag har redan tagit kreditförluster på 1.500 miljarder dollar, motsvarande fyra gånger Sverige BNP. Hittills (från början av 2007 till och med mars 2009) har 49 amerikanska banker eller sparbanker stängts, sats under statlig förvaltning eller fusionerats med starkare partner med myndigheternas stöd, tillika med 3 av de största och bäst kända investmentbankerna: Bear Stearns, Merrill Lynch och Lehman Brothers. Internationella Valutafonden säger att slutnotan kan bli 4 biljoner dollar. Lybeck är mycket tydlig när han skriver vad som orsakar bankkriser i olika länder. Han skriver om bankernas kapitaltäckningskrav, redogör på ett bra sätt för de internationella överenskommelser i Baselgruppen och EU direktiv som ställer krav på hur mycket kapital en bank måste ha som minimum. Detta avtal har de flesta internationella banker och även Sverige förbundit sig att följa. Lybeck bekräftar att en bank enligt Basel 1 reglerna måste ha minst 8 procent i totalt kapital. Det hade vare sig Gota Bank eller Nordbanken den 1 februari 1990, när bägge bankerna i princip var konkursmässiga, men ändå fortsatte både Gota bank och Nordbanken att bedriva verksamhet, och drev förlusterna framför sig som om ingenting hade hänt, vilket fick stora konsekvenser för låntagarna som jag tidigare skrivit om. Lybeck är kritisk till de nya Baselreglerna från 2007 (Basel II) där bankerna numera kan använda sig av sina egna modeller för bedömning av risk, vilket kraftigt minskar den mängd kapital de måste hålla. Enligt min egen bedömning en halvering. Min uppfattning är också att bankerna inte följde Baselreglerna är en av orsakerna till den förra ”hemmagjorda ” krisen och den globala bankkris som vi nu är mitt uppe i. Bankerna brydde sig heller aldrig om att följa de nya Baselreglerna, vilket även bidrog till denna kris. Med de nya Baselreglerna är det ännu lättare för bankerna att kringgå dessa regler, varför bankerna generöst har kunnat dela ut stora pengar till både aktieägare och i bonusar till bankernas ledningar i stället för att se till att det fanns tillräckligt med pengar i kassan, när konjunkturen svänger, vilket vi i både Baltikum och Sverige kommer att få betala för. Högre krav på bankernas kapital för att minska de spekulativa möjligheterna är en viktig beståndsdel liksom bättre genomlysning av produkter och risktagande är Lybecks recept för att få ordning på bankerna. Han menar också att det krävs bättre samordning mellan de övervakande myndigheterna såväl i EU som i USA. Högre kunskapskrav och större personligt ansvar bör också ställas både på dem som säljer låneprodukter i bankerna och på kunderna som köper dem. Den stora skillnaden när det gäller att skildra bankkriser är att i de flesta svenska böcker, talar de som skriver om makroekonomi om: hur duktiga politikerna varit när det gäller att rädda krisbankerna från deras egna misstag. Till den kategorin hör även Johan Lybeck. Svenska författare som får i uppdrag av bankerna, att skriva om bankkriser, glömmer ofta bort att skildra konsekvenserna för de som drabbas och vilka effekter det får för ett lands ekonomi. Skillnaden beror nog på att när de svenska makro- och nationalekonomer skriver, bekostas deras böcker bland annat av bankerna och politikerna, som tar tillfället i akt att genom att informera författarna, kan försvara sitt agerande under den aktuella krisen. Andra författare i både utlandet och i Sverige författare skriver mer utförligt om hur bankkrisen drabbat länderna ekonomiskt, vilka effekter det fått för både landet allmänheten och företagarna. Till den kategorin av författare räknar jag bland annat mig själv som hittills har skrivit 7 böcker om hur Sverige drabbades av den förra och denna bankkris, vilka effekter den nuvarande krisen får för Sveriges vidkommande, hur oskyldiga människor och skötsamma företagare drabbas av bankernas uppsägningar av krediter Den senaste boken med titeln: ”Finansfrossa” Andra som skrivit om hur både Sverige och företagen och låntagarna drabbas av orättfärdiga angrepp från bankerna är bland annat: Hans-Göran Björk med boken: ”Den ena var vit…Om konsten att sänka ett skepp” Berättelsen och Nordbankens kamp mot Rederi AB Slite. Lars Ohlsson med bland annat ”Ruinmakarna”, som handlar om de banker som ostraffat kan berika sig själva genom att ruinera andra. I USA är kritiken mot bankerna inte nådig. En krönika i New York Times den 25 november 2008 av Mauren Dowd sammanfattar på ett elegant sätt den nuvarande globala bankkrisen och den vrede som många känner. ”Några av vårt lands mest välbetalda bankirer är i själva verket överskattade dumbommar som inte hade en aning om vad de egentligen sålde eller också var de giriga cyniker som visste det men struntade i det. Men det handlar inte bara om bankfolket. Den finansiella härdsmältan handlar också om ett sammanbrott i människors ansvarstagande, i offentlig övervakning och i finansmarknadens etik; människor som inte borde ha köpt en villa gjorde det utan någon insats alls och utan att behöva betala ränta under två år. Människor som inte borde ha sålt sådana lån till sådana låntagare men tjänade grova pengar på att göra det; människor som inte borde ha förpackat sådana lån och värdepapper och sålt dem vidare till tredje man som de vore AAA-ratade obligationer men tjänade grova pengar på att göra det; människor som inte borde ha givit ut dessa värdepapper med AAA-rating men som tjänade grova pengar på att göra det; människor som inte borde ha köpt dessa obligationer och svällt sin balansräkning bara för att höja avkastningen lite grann men som själva tjänade grova pengar på att göra det” Med dessa få rader sammanfattar Maurin Dowd storbankernas agerande under både den förra svenska bankkrisen och denna globala bankkris, bättre en någon författare hittills gjort. Nu gäller det för våra politiker i både EU och USA att ta tag i denna problematik för att kunna skydda både låntagare och länder ordentligt inför nästa bankkris. Fredrik Reinfeldt har sitt livs chans när han nu blir ordförande i EU under det andra halvåret 2009. Mats Lönnerblad Ordförande i Bankrättsföreningen

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter! Hemsida