[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Kan det komplicerade förklaras på ett lätt sätt, skall man göra det. Då kan läsaren lättare förstå vad som sägs. Men om man försöker förenkla det komplexa, är man ute i ogjort väder. Åverkan mot det komplexa, i syfte att förenkla, kränker dess kärna och upphäver dess existens.

Hur en skribent lockar den ovilliga läsaren att läsa, vet de flesta copywriters (textskrivare) på annons- och reklambyråer, som genomgått grundläggande reklamutbildning. De flesta prenumeranter som läser sin tidning varje morgon – läser nog de viktigaste nyheterna ordentligt – men hoppar gärna över eller ögnar bara igenom annonserna i tidningen.

För författare av affischer, annonser och reklambroschyrer är syftet med texten att väcka tillräcklig uppmärksamhet som leder till handling. En grundläggande regel kallas för ”kiss” eller ”keep it short stupid” (var kortfattad dumbom) En annan fundamental regel som gäller för allt författande av reklamtexter, är att få läsaren att först uppmärksamma budskapet, bli intresserad, för att sedan vilja köpa produkten eller tjänsten. Får skribenten läsaren att bli tillräckligt lockad av budskapet, för att till slut genomföra köpet, har budskapet nått sitt syfte.

Den 5 oktober fick jag en inbjudan från Författarcentrum. Erbjudandet att delta fick jag som medlem i Sveriges Författarförbund och Författarcentrum, som är en ideell organisation för yrkesverksamma författare. Föreningen bildades 1967 och har till syfte att föra ut litteraturen i samhället.

LL-förlaget var på jakt efter fler manus till lättlästa böcker. Det var därför man anordnade ett författarseminarium den 15 oktober 2009. Eftersom jag är van att själv erbjuda mina manus till olika bokförlag, men aldrig tidigare blivit personligen uppvaktad på detta sätt, var jag förstås nyfiken att få delta.

Inbjudan lät lockande. Författarna Niklas Krog och Simonette Schwarz skulle berätta om sina erfarenheter av att skriva lättlästa böcker. Andreas Palmaer, som är redaktör på förlaget skulle redogöra för förlagets verksamhet. Eftersom jag själv under de senaste 8 åren skrivit böcker om ekonomi och juridik, vilket de flesta människor tycker är tråkigt att läsa om, ansåg jag att det fanns en hel del jag själv behövde lära mig.

När det gäller böcker riktade till personer med bland annat allmänna lässvårigheter, ovana läsare eller så kallade läsundvikare – som LL-förlaget bland annat riktar sig till – är det delvis andra regler som gäller.

Vilka läsare som förlaget vänder sig till bestämmer på vilken nivå texten ska ligga. Det gäller att kunna skapa sig en bild av läsaren så det blir enklare att hitta ett personligt tilltal. Liksom med annonsförfattandet – gäller det att direkt kunna finna ett anslag i texten – som fångar läsarens intresse.

Vad som framkom är att skönlitterära böcker och facklitteratur, vanligen är tjockare böcker, med längre meningar och ovanligare ord. Bisatser och bildspråk förekommer. Handlingen kan hoppa i tid och rum och ha ett större persongalleri. Fackböcker tar i regel upp ämnen som kräver vissa förkunskaper, för att läsaren skall kunna förstå och tolka innehållet på rätt sätt.

Hur går det då till att skriva lättläst ? Simonette Schwartz gav flera bra exempel i samband med seminariet, utifrån sin egen bok: Mitt liv som gameboy-nörd Illustrationer av Erica Jacobson (LL-förlaget, 2006) som handlar om Malte som inte kan leva utan sin gameboy.

Malte har problem. Han är sämst i klassen. Kanske beror det på att han spelar gameboy på

lektionerna ?

”Klockan 06-15 nästa morgon
piper mobilen på mitt nattygsbord.
Jag sträcker ut handen och famlar efter den i mörkret.
När jag stängt av mobilen
ligger jag kvar en stund i sängen.

Sam, hjälp mig då !
Hjälp mig att genomföra min plan !
Jag vill inte leva utan min gameboy.
Det är nu det gäller.”

Simonette Schwartz arbetar med vänsterställd marginal och fri högermarginal, med ett så kallat frasanpassat radfall. Det innebär att raden bryts efter en eller flera meningar där det är naturligt att göra paus. I vissa böcker experimenterar LL-förlaget med ett modifierat radfall, i några har man fritt löpande text. Det viktiga är att rytmen i texten känns bra och att sidan som bild ser bra ut.

Niklas Krogs bok: Krigare utan minne (LL-förlaget, 2008) med illustrationer av Mats Minnhagen är också en bok som riktar sig till ungdomar. Niklas Krog är en av Sveriges populäraste fantasyförfattare. Boken handlar om en krigare som vaknar upp på en öde strand som försöker återfinna sin identitet. Alla hans minnen är borta.

”Vem är jag ?

Det var som hans liv varit tomt fram till
det här ögonblicket. Som om han hade blivit född
på den öde stranden ,blöt och kall, med en våldsam
smärta i huvudet. Men så kunde det inte vara.
Han måste ha haft ett liv bland människor. Gjort saker.
Vart hade minnena tagit vägen ?

Skrämd försökte han resa sig upp. Han kom halvvägs,
Sedan vaknade smärtan på nytt. En skarp blixt
Som gjorde honom tillfälligt blind. Han famlade
Efter något att gripa tag i, men det fanns ingenting.
Han föll hårt. Världen försvann.”

Handlingen i boken är väl disponerad. Boken har fina illustrationer som höjer läsintresset.

Text, bild och form samspelar för att ge läsaren en maximal upplevelse. Dramatiken i boken framhävs genom väl anpassad disponering av texten.

I Carin Svenssons bok: Charles Darwin. Tankar som förändrade världen med illustrationer av Emma Åkerman (LL-förlaget 2009) lyckas Carin Svensson och Emma Åkerman med konstycket att fånga Darwins revolutionerade upptäckter på cirka 100 sidor ett både personligt och tydligt sätt.

Hur Darwin förändrade människors syn att tänka lyckas författaren få in på sex rader.

”Darwin var efternamnet och Charles var förnamnet.
Han hette alltså Charles Darwin,
Men jag tänker kalla honom Darwin.

Darwin fick människor i hela världen att ändra på sitt sätt
att tänka. De läste hans böcker, sedan såg de på växter och djur
och sig själva på ett nytt och annorlunda sätt.”

Frågorna som de ger svar på är om människan är släkt med apan ? Hör alla levande varelser ihop? Är jorden flera miljarder år gammal ? Boken berättar om hur det egentligen gick till när Darwin skrev sin berömda bok: Om arternas uppkomst.

Författarna följer alla receptet på hur man skriver lättläst. De använder vanliga, enkla ord. De skriver aktivt. Undviker passivformer, som gör texten mer abstrakt. Författarna undviker inskjutna bisatser, som gör läsningen krångligare. De undviker också alltför många obestämda pronomen.

Vilka har då största behovet att läsa lättläst ? Dyslektiker, personer som framförallt har svårigheter med avkodning, något som skapar problem både med läsning och förståelse. Personer med intellektuell funktionsnedsättning som har små förkunskaper och där få läser själva. Och invandrare som är otränade i svenska språket.

Men att kunna skriva lättläst är lika viktigt för att kunna föra fram sina tankar. För mig som skriver sakprosa, för politiker och lagstiftare som har behov att förklara orsakssammanhangen på ett lättläst sätt som inte går att missförstå och för andra författare som vill nå ut med sitt budskap.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen