[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Det skotska frihetskriget Av Mats Lönnerblad - 5 dec. 2011 |
I tre tidigare historiska romaner : Brödraskapet, Korståg och Rekviem (Norstedts) har Robyn Young på ett mycket levande och spännande sätt, skrivit om Tempelherreordens uppgång och fall. Nu inleder hon med en ny berättelse: Revolt (Norstedts). Det är en ny historisk trilogi – denna gång står det skotska upproret mot engelsmännen i fokus – med den skotske ädlingen Robert de Bruce i spetsen. Berättelsen utspelas mellan åren 1262 – och 1314. Bokens titel: Revolt Robyn Young, född 1975 i Oxford, har en masterexamen i kreativt skrivande från universitetet i Sussex. Hon bor i Brighton och har bland annat arbetet som lärare på en skrivarskola. Hon har gjort ett flertal researchresor i Europa och Mellanöstern för sina tidigare romaner. Liksom i hennes tidigare trilogi handlar denna bok om krig, politik och religion, på allra högsta politiska nivå. Denna gång handlar den första boken om vilka av de styrande, som skall lyckas erövra delar av den ekonomiska och politiska makten i både England, Frankrike, Skottland och Wales. När den första delen i den nya romanserien inleds upplever Skottland den värsta vintern på länge. Folket tror att domedagen är nära. Kungen av Skottland rider ut från Edinburgh i den värsta stormen och mörkret. På vägen blir han mördad av sina egna män. Den finns ingen given arvinge. Inbördeskrig hotar i Skottland. De mäktiga klanerna som styr Skottland vill alla tillskansa sig makten. Samtidigt smider Edward – kungen av England – långt framskridna planer på att invadera Skottland. Men det kommer snart att visa sig att han kommer att få stora svårigheter att genomföra sitt mål, eftersom skottarnas hårdnackade motstånd medför stora förluster för engelsmännen. Kampen efter den åtråvärda kronan medför bittra släktfejder och två inbördeskrig. Den kamp som den skotska rebellarmen förde utgör en viktig parallell till tempelherrarnas kamp för överlevnad under rättegångarna mot dem i både England och Frankrike. Båda konflikterna kulminerade år 1314, med slaget mot Bannockburn och avrättningen av den siste stormästaren inom Tempelherreorden, Jacques de Molay, som brändes på bål. Liksom i Robyn Youngs tidigare historiska romaner handlar denna bok om människans anmärkningsvärda bräcklighet och styrka, förmågan att förändras, misslyckas och anpassa sig, om hur man mot alla odds förmår styra sitt eget öde – som i detta fall – hela nationens öde. I den första delen får vi möte pojken Robert de Bruce och hur han utvecklas till en ung man på de första trevande stegen mot makten. Robert de Bruce kommer från en av Skottlands äldsta och mäktigaste familjer. Hans farfar – som han har en mycket stor respekt för – gör anspråk på tronen i Skottland. Dessa anspråk för han inte vidare till sin son, utan till sonsonen som följer sin farfars jakt efter den åtråvärda skotska kungakronan. Snart skall det visa sig att Kung Edvard i sina misslyckade ansträngningar att med sin legoarmé försöka erövra Skottland i stället vill sätta dit en marionett på den skotska tronen, för att den vägen själv kunna styra och ställa och så småningom överta all makt i Skottland.. Som sin förebild hade Kung Edvard Geoffrey av Monmouth bok De brittiska kungarnas historia där Merlins profetior återfinns. Kungen lät till och med tillverka ett runt bord som liknade det vid Arthurs hov, som symbol för sin egen och de utvalda riddares gemensamma syften och maktsträvanden. När man skriver historiska romaner balanserar man alltid på den tunna linjen mellan fakta och fiktion. Det är fakta som inspirerar författare till sina berättelser och låter läsarna träda in i de där förlorade världarna, men fakta kan ibland vara förödande för en roman. Källorna, både historiska och nutida, kan vara högst motsägelsefulla och saker och ting lämnas ofta utan förklaring – vi kanske vet vad någon gjorde, men vi har inte längre någon möjlighet att ta reda på varför. Robyn Young blandar friskt mellan välkända historiska fakta och fiktion, för att förklara och beskriva hela händelseförloppet. Men hon låter inte dramaturgin i berättelsen gå förlorad. Även denna gång lyckas hon fånga läsarens intresse Jag ser därför fram mot att läsa de återstående två böckerna efter att ha läst den första delen i denna spännande och ödesmättade trilogi. Merlins profetior som återges i boken är verkliga. De skrevs på elvahundratalet av Geoffrey av Monmouth, som hävdar att han översatt från tidigare källor. Det är välkänt att Kung Edvard var fascinerad av allting som hade med Arthur att göra. Han och drottning Eleonora återbegravde Arthur och Guinerveres kvarlevor vid en storslagen ceremoni i Glastonbury Abbbey. Vad som hände under det blodiga skotska frihetskriget och engelsmännens kamp för att kväsa upproret i Wales är också verkligt som Robyn Young lyckats med konststycket att dramatisera på ett sätt så att dessa händelser fortfarande känns aktuella och närvarande. Mats Lönnerblad
|
Bankrättsföreningen |
Hemsida |