[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bokens titel: La France qui tombe
Författare: Nicolas Baverez
Förlag: Perrin 2003
Antal sidor 136

Det sker genom en allmän och ofinansierad överbudspolitik som kortsiktigt gynnar arbetarklassen på företagarnas och entreprenörernas bekostnad. Genom olika populistiska och ekonomiska åtgärder för att till varje pris kunna behålla det politiska inflytandet, gör sittande regeringar i många länder allt för att få behålla makten. Utan att göra någonting konstruktivt för att förbereda ländernas ekonomiska framtid.

Om resultatet av denna politik har den franske historikern och ekonomijournalisten Nicolas Baverez. skrivit en mycket läsvärd debattbok som heter La France qui tombe ( Perrin, 2003)

I Frankrike och Tyskland ser man redan resultatet av denna vårdslösa överbudspolitik genom att inget av länderna bryr sig om att följa EU:s stabilitetspakt som man redan förbundit sig att efterleva.

Det var den tidigare socialistiska franska regeringen under ledning av Alain Juppe och Lionel Jospin som undertecknade avtalet med presidents godkännande, som innebär att EU:s länder måste respektera taket för budgetunderskottet på högst 3 %. Ett avtal som vare sig den nuvarande borgerliga franska regeringen eller den socialistiska tyska regeringen verkar bry sig om att följa.

Den socialistiske tyske förbundskanslern Gerhard Schröder har redan två år av svår recession bakom sig. Arbetslösheten i Tyskland ligger i dag på drygt 10 %. I världspressen kallas Tyskland för ”Europas sjuke man”. Frankrike ligger inte långt efter.

I Sverige ser vi hur regeringen lägger allt större bördor på företagen. Dessa får allt svårare att klara sig genom den ekonomiska diskriminering och förtryck i olika former som de svenska företagarna utsätts för. Tydligaste kom detta till uttryck under bankkrisen då politikerna från höger till vänster beslutade sig för att rädda krisbankerna på allmänhetens, fastighetsägarnas och företagens bekostnad.

Precis som i Sverige, fungerar inte heller rättsväsendet längre på ett tillfredsställande sätt i Frankrike. En genomsnittsrättegång fram till dom tar 9 månader i Frankrike och 18 månader fram till ett domslut i samband med överklagande.

Sverige som ligger långt efter borde skämmas ordentligt. Många av de stora ekonomiska tvistemålen som uppkom genom bankkrisen, har tagit mer än decennium i anspråk, utan att rättsfrågorna för den skull blivit besvarade på ett ordentligt sätt.

Sveriges genom tidernas största ekonomiska rättegång pågår fortfarande mellan finansmannen och entreprenören Erik Penser och Nordea. Hittills har denna mammuträttgång tagit mer än 10 år i anspråk och kostat 100 miljoner bara i advokatkostnader, utan att rättsfrågorna kring hur en pantrealisation skall gå till har besvarats av rätten.

Ärendet överklagades därför till Europadomstolen 2003.

Nicolas Baverez påpekar att vad Frankrike behöver är ett nytt juridiskt system som garanterar säkerheten för investerare och bolag. Ett system som enligt mitt förmenande redan fungerar bättre i Frankrike än i Sverige gynnar de franska bolagen när det gäller de grundläggande skyddsfrågorna. I Sverige däremot, har de svenska domstolarna aldrig brytt sig om att följa Europakonventionens grundläggande bestämmelser som försvarar äganderätten.

”Problemen upphör inte att finnas till bara för att man struntar i dem”, skrev redan den kände samhällskritikern och författaren Aldous Huxley. Men det är precis vad politikerna gör i dag, enligt Nicolas Baverez. Författaren pekar på den utbredda ekonomiska korruptionen och de senaste stora skandalerna som skakat Frankrike, och som vi också har nog av i Sverige, som jag redan berättat om i mina två senaste böcker om det ekonomiska tillståndet i konungariket Sverige Från bankkris till börskris och Från folkhem till fattigstuga Bankrättsföreningen,2003 och 2004)

Boken La France qui tombe borde vara en väckarklocka för alla politiker som tänker mer på sina egna politiska framtid än på det stora utmaningar, som borde bekymra dem mer än att bara sitta still i båten och hoppas bli omvalda på gamla meriter, som inte längre utgör några förtjänster.

Frankrike precis som Sverige riskerar att bli ett museum och ett centrum för distribution av utländska varor i stället för den dynamiska stormakt som landet varit. Sverige har också varit både stormakt, och ett av världens rikaste länder. Rikedomen i landet började ta slut redan på 1970 - talet. Den svenska stormaktstiden avslutades med Karl XII.

Enligt journalisten Bengt Gustafsson ”kröntes Karls XII i en stormakt och begrovs i en ruinerad småstat.” I dag menar Bengt Gustafssson att Karl den XII för Sverige var en stor naturkatastrof. Det kan man nog också säga om de socialistiska partiledare som under de sista 50 åren dominerat svenska ekonomiska politiken.

Mats Lönnerblad

Bankrättsföreningen