[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Men Anne Wibble tog konsekvenserna av sitt agerande och avgick, både som finansminister ( när socialdemokraterna vann valet 1994 ) och som riksdagskvinna, sedan hennes märkliga agerande under krisen blivit avslöjat.

Avgick gjorde även den f d moderate statsministern Carl Bildt, som förstod när slaget var förlorat. Carl Bildt bokstavligen flydde landet till Bosnien, där han sedan under några år verkade som medlare. Trots att han var frånvarande tilläts han att sitta kvar i riksdagen ytterligare några år !

De frågetecken som nu måste rätas ut är i stället hur Folkpartiet behandlade den modiga riksdagskvinnan Siw Persson, sedan hon i motion till riksdagen ( 2000/01 fp 247 ) begärde en ordentlig utredning om ”kostnaderna för och efterverkningarna från småföretagsdöden under bankkrisen”.

Som en direkt konsekvens av sitt starka engagemang för Sveriges småföretagare blev hon förföljd, förtalad och hånad. Både inom sitt eget parti och av kvällspressen som gjorde allt för att försämra Siw Perssons trovärdighet även i andra frågor, där hon visat ett lika starkt engagemang.

I fallet Siw Persson gick det så lång att hon blev polisanmäld, för att hon reagerat på att polisen inte gjort sitt jobb i vissa ärenden där de borde agerat annorlunda. Polis och åklagares utredning frikändes Siw Persson från alla anklagelser. Trots detta fick hon inte längre något stöd från sitt eget parti.

I stället för att stödja Siw Persson valde Folkpartiet att utesluta henne ur partiet, och stödja en annan riksdagskandidat ”som inte har rent mjöl i påsen” eftersom han burat in oskyldiga i häktet, och dessutom varit Nordea behjälplig med att försätta företag i konkurs som i själva verket aldrig varit på obestånd.

Den person jag tänker på är advokaten Jan Ertsborn som numera företräder Folkpartiet i riksdagen, trots att han i sin egenskap av konkursförvaltare försatt oskyldiga människor i konkurs, och dessutom i ett fall sett till att storbanken Nordea kunde beslagta såväl hela överskottet i konkursen, som momsåterbäringen på med än 1,5 miljoner trots att dessa pengar egentligen tillhörde de som orättfärdigt drabbades av konkursen.

Mot den bakgrunden borde det vara dags att också granska Folkpartiets agerande under bankkrisen, genom att börja frågasätta den invalde riksdagsmannen Jan Ertsborns kvalifikationer som riksdagsman, samtidigt som Folkpartiet måste besvara frågan sig varför man fortfarande inte bett Siw Persson om ursäkt efter den hetsjakt hon utsattes för p g a sitt modiga agerande.