[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Makarna Nilsson bildade ett handelsbolag och satsade 6 miljoner kronor. Efter bara ett år bröt Nordea ensidigt avtalet, utan att lämna några ordentliga grunder för sitt agerande. Därefter begärdes makarna i konkurs.

Efter Nordeas ogrundade konkurs tog kronofogden allt familjen ägde. När julen kom hade familjen inte ens stolar att sitta på. Trots att det var vinter och kallt fick familjen både värmen och vattnet avstängt. Familjens fyra barn klarade inte av kölden och blev sjuka. Familjens ekonomiske rådgivare blev oskyldigt inspärrad i häktet tre månader. Verner Nilsson hustru blev sjuk och fick hjärtopereras.

Högsta domstolen ( HD ) godkände förfarandet eftersom bevisen i samband med prövningen var bortplockade ur akten. ( ett lätt förfarande som mycket ofta förekommer i Sverige, då HD i likhet med de lägre rättsinstanserna inte har någon ordentlig bevakning över inlämnat material )

Eftersom begäran om konkurs var helt felaktig från första början, visade konkursavslutningen ett överskott på en halv miljon kronor. Makarna borde dessutom fått tillbaka momspengar på cirka 1,5 miljoner. I stället för att återbetala momsåterbäringen till makarna Nilsson kunde banken gottgöra sig hela momsåterbäringen.

Fortfarande har makarna Nilsson vare sig fått tillbaka överskottet från konkursen eller momspengarna som banken lade beslag på. Däremot borde överskottet i konkursen blivit mycket större. Men egendomen blev aldrig ordentligt värderad. En del av egendomen som banken tagit i beslag, ”försvann” dessutom på vägen. Reglerna för hur en ordentlig pantrealisation skall ske, följdes aldrig enligt lagen.

Som ordförande i Bankrättsföreningen som har till uppgift att tillvarata bankkundernas intressen i samband med tvist har jag nog aldrig stött på så många fel i samband med en konkursansökan, och den senare handläggning av en konkurs.

Min fråga till såväl konkursförvaltare Jan Ertsborn som numera är invald i riksdagen för Folkpartiet och till Nordea är vad ni tänker göra för att se till att makarna Nilsson får upprättelse i detta ärende, som bevisligen handlagts på ett felaktigt sätt från början till slut av både banken och av berörda myndigheter.

Makarna Nilsson är inte de enda som drabbats av felaktiga uppsägningar av krediter. 60.000 hederliga företagare fick se sina livsverk lagda i ruiner under bankkrisen. De frågor som jag därför vill ställa till regeringen är:

När tänker regeringen förbättra avtalsvillkoren mellan bank och kund ? Och hur kan det komma sig att företagare som fått sina krediter felaktigt uppsagda inte kompenseras ordentligt i efterhand, när någon ordentlig värdering av tillgångar aldrig skett från bankens sida, eller banken aldrig gjort en ordentlig pantrealisation som lagen föreskriver ?

I dom 2002-05-07, mål nr C 478/99 förvarade sig Sverige med framgång i EG-domstolen mot EU-kommissionen att Sverige har en ”att Sverige har en lagstiftningsteknik som innebär att gemenskapslagstiftarens angivna exempel av direktbaserad lagstiftning återges i nationella förarbeten, men inte i själva lagtexten.

Är det inte snart dags att Sverige ändå anger väsentliga direktiv som 93/13 om oskäliga avtalsvillkor i själva lagtexten, och slutar försvara bankerna på företagens och konsumenternas bekostnad ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Till ordföranden Mats Lönnerblad !
Får det gå till på det här viset?
undrar Anita och Verner Nilsson.

FÅR DET GÅ TILL SÅ HÄR ?

Nordea rånar sina kunder. Hösten 1980 var (PK) Nordea villiga att ge oss lån men de ville vara ensamma om detta så de löste in ett vi hade på annan bank. De dikterade och vi lydde! Bildade handelsbolaget Persiska Salongen, satsade så mycket vi själva kunde och lämnade ordentlig pant.

I slutet av maj 1981 fick vi plötsligt besök av bankdirektör Rolf Neuman och mattkännare Kerstin Cruickshank, båda från Göteborg. De skulle värdera mattor.
En skåpbil körde fram på gården. Från Varberg kom vice vd Ulf Cederholm. Han skulle lasta mattor.

Banken skulle ha mattor men hela lånet skulle ej utbetalas. Bankdirektörerna var alltså tjuvar!! När vi senare i en skrivelse påpekade att Cederholm stal mattor iklädd kortbyxor och gymnastikskor, svarade han: "Jag hade inga kortbyxor, utan träningsoverall". Han var alltså klädd för sitt uppdrag. Innan bankdirektörerna / tjuvarna / kunde ta sig ifrån vår villa, fick de lasta ur. De kastade de värdefulla mattorna på gården. I vägen stod nämligen civilekonom Folke Malmborgs bil. Han såg, att något konstigt höll på att hända hos oss och räddade så det hela. Senare fick han sota för det genom att bli häktad!!

Efter detta gick allt väldigt fort. Den lånedel vi fått blev omedelbart uppsagd till betalning och avtalet bröts.
VD i Varberg, Eskil Lundström undrade vad som gått snett. Livet för vår familj blev en riktig häxkittel.

Det blev betalningsföreläggande vid tinget. Häradsdomare Lars Ålund hjälpte banken, som ej kunde lämna grunder för sitt agerande. Kronofogden dammsög Tvååkersvillan och Skottorps slott. Mitt under konsert i slottet kom fogde Ann-Mari Herne och ville ta mera trots att banken hade övervärde och de hade plockat åtskilligt redan.

 I september klarade fogde Karl Axel Eriksson att bryta larm och mera i Tvååkersvillan. Det var tydligen bråttom. Vi tvingade till oss en rättegång och fick intribetion eftersom det saknades grunder men som redan nämnts fixade Lars Ålund detta. Sedan slog man till Konkurs den 7/12!

Nordeas enda sätt att krossa en oskyldig. Beslutet meddelades i radion. På grund av sjukdom kunde vi ej vara med och läkarens sjukintyg godkändes ej.
Konkursförvaltare blev Jan Ertsborn, Falkenberg. Han började i stor stil och fick läsa Verner Nilssons dödsbo. Mattorna, som banken hade som pant i sitt valv i Göteborg, blev ej framtagna.

Ertborns kommentar: "Dom skiter jag i". En av dessa var en Shah Abbas matta i perfekt kondition från 1500-talet alltså nästan ovärderlig. Farah Diba sålde i USA en liknande matta för i svenska pengar 98 miljoner kronor. Erik Sundmark - en hedersman över 80 år gick igenom vårt fall och ansåg, att det var det värsta justitiemord han upplevt.

När han frågade bankens chefsjurist Karlström var mattorna fanns fick han till svar: "Jag vet var mattorna finns, men om jag berättar det, får jag sparken".
Momspengarna vi skulle ha struntade Ertsborn i. Vi vände oss till Rosenbad. 1988 fick vi genom rättschef Johan Munck en opartisk momsrättegång. Vi blev tilldömda 1,5 miljoner kronor.

Trots att dessa pengar enligt regeringsrådet Gustaf Petréns intyg var våra, skickade till Ertsborn. Dessa hann växa till över 2 miljoner på hans konto innan han gav dem till Nordea och själv fick en del av kakan, trots att han tidgare frånsagt sig pengarna vid edgången 1981. Konkursen var avslutad 1985 och Ertsborn upphörde då att ha med fallet att göra enligt intyg från Varbergs tingsrätt.

Enligt lag är momspengar dessutom icke utmätningsbara!!
Arbetsinstrumentet flygeln hade fått ordet avgår på listan. Ertsborn höll sig undan sedan han sagt att den ska säljas ändå. Alltså försvann två flyglar och en taffel. Trots alla nedvärderingar visade bouppteckningen ½ miljon i behållning.
Konkurserna blev tre, kördes vidare. Nordea hade ordnat bra för sig då de valt Jan Ertsborn till att utföra sina onda gärningar.

Han, nyvald riksdagsman kunde psyka barnen med rättegång och hot om häktning över jul liksom Folke Malmborg fick. Nu är det 21 år sedan starten och än tror banken och Jan Ertsborn att de ska segra.
 
Till ordföranden Mats Lönnerblad !
Får det gå till på det här viset?
undrar Anita och Verner Nilsson.
 
Vill du ha mer information kontakta
Anita och Verner Nilsson
Tallsätravägen 7
321 71 Laholm
Tel 0430-21432