[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Den stora skillnaden mellan hanteringen av problemkrediter i Tyskland och Sverige, visar att i Tyskland respekterar tyskarna såväl aktiebolagslagen som banklagen när det gäller att hantera problemkrediterna.

I Sverige struntade både krisbankerna och politikerna i juridiken !

Här hemma genomfördes i stället ”en politisk storstädning” av gigantiska mått, som innebar att hela Sveriges fastighetsbestånd nedvärderades med mellan 50 - 70 % . Denna ensidiga nedvärdering gynnade bankerna på bankkundernas bekostnad. Krisbankerna fick också den moderate ”bankministern” Bo Lundgrens tillstånd, att säga upp krediterna för livskraftiga företag, som inte längre passade in i bankernas ”portfölj”

Det är således helt uteslutet att tyskarna kommer att använda sig av ”den svenska modellen” för att Dresdner Bank skall få ordning på sina problemkrediter. Inte heller har de tyska bankerna kunnat utöva utpressning mot sina kunder, på samma sätt som i Sverige, genom att dramatiskt höja räntorna och bryta kreditlöften för de kunder som man ville bli av med under pågpående avtalsperiod. Inte heller har det gått lika bra i Tyskland som i Sverige, att bara säga upp krediter för företag som inte längre passade in i krisbankernas ”portfölj”, som man gjorde i Sverige.

Jag Kvarnström får således se upp i sitt nya värv så att han inte begår samma olagligheter mot de tyska kunderna, som Securum begick mot sina svenska. Medan Jan kvarström tidigare blivit hårt kritiserats för sina insatser i Sverige, har man i bankkretsar gillat de hårda nyporna. Men någon företagsutvecklare har Kvarnström knappast gjort sig känd som. Det visade han tydligt, när han kallades in för att få ordning på Esseltes afffärer som behövde renodlas.

Dresdner Bank redovisar en förlust på nästan 9 miljarder för tredje kvartalet i år. Någonting måste göras för att få banken på fötter igen. Medan förlusten för Nordea kunde härledas till ett fåtal stora kreditengagemang inom fastighetssektorn, har Dresdner Bank varit alltför frikostig i sin långivning till Latinamerika. Det är dessa krediter Jan Kvarnström måste ta tag i och försöka avveckla på ett snyggt sätt.

Om han försöker gå till väga på samma sätt som här hemma i Sverige lär han inte bli långvarig i sitt nya uppdrag. I Sverige försatte krisbankerna med Nordea i spetsen upp krediterna för ca 60.000 livskraftiga företag, bara för att krisbankerna skulle slippa följa lagstiftningen genom att begära sig själva i konkurs.

Låt oss därför hoppas att Jan Kvarnström lärt sig av läxan som ”städgubbe” så han inte begår samma misstag i Tyskland som i Sverige !

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen