[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bägge bankerna var skyldiga att begära sig själva i konkurs per den 1 februari 1990.

Gota Banks och Nordeas ( gamla Nordbankens) kapital var förbrukat per den 1 februari 1990. Varför ingen av dessa banker längre kunde uppfylla sina förpliktelser mot många av sina kunder efter detta datum. Bokföringen från denna period måste därför betraktas som rena falsarierna, med vilka mått man än mäter.

Det är denna obeståndssituation i de banker som senare blev helt förstatligade, för att så småningom åter börsnoterade, som fortfarande spökar. Eftersom regeringen hemligstämplat

Nästan all information i dessa ärenden. På samma sätt gjorde man gjorde i samband med Kreuger-kraschen, för mer än 70 år sedan. En hemligstämpling som varade i 68 år.

De ledamöter i bägge dessa banker som borde bli personligen ansvariga för vad de ställde till med, belönades i stället med osannolika fallskärmsavtal för att de skulle hålla tyst med allt som de kände till. De fick lova tiga om när obeståndssituation uppkom i bägge dessa banker. Något som måste varit lätt för både Gabriel Urwitz och Robert Weil att lova, eftersom de själva tjänade åtskilliga miljoner på affären.

Hans Dalborg blev vald till VD i Nordea 1991. I stället för att då genast upprätta en ordentlig kontrollbalansräkning , och försätta banken i konkurs som han var skyldig att göra, hade han mage att begära mer än 5 miljarder i en nyemission. Detta trots att denna bank var skyldig att begära banken i konkurs långt tidigare. För detta fick han inte något fängelsestraff, som lagen kräver. I stället blev han belönad med Serafimerorden.

Vad som gör att det personliga ansvaret fortfarande gäller för både ledamöterna i Gota Bank och i Nordea är att styrelsen i bägge dessa banker 1990 är att de aldrig brydde sig om sig om att upprätta någon kontrollbalansräkning som lagen stipulear. Detta borde de ha gjort senast under första kvartalet 1990, vilket aldrig skedde.

Precis som Folksam Internationals resultat under åren 1998 -2000 var sämre i realiteten var klart än vad de redovisade resultaten, var även både Gota Banks och Nordeas under perioden 1988 - 1990, betydligt sämre än vad bokföreingen visade.

Finansinspektionen som i alla tre fallen kände till att resultaten var otillfredsställande reagerade aldrig. I både Gota Bank, Nordea och Folksam International agerade man inte, som en kontrollorganisation är skyldig att göra.

När det gällde den uteblivna granskningen av Gota Banks och Nordeas fiktiva redovisning, skedde det med den svenska regeringarnas goda minne. Frågan är om detta inte också gäller för Folksams Internationels tidigare fiktiva årsredovisningar. När statliga banker och folkröresleägda försäkringsbolag gör fel, är regeringen genast framme och mörkar, vilka fel som än begås.

De ansvariga i Finansinspektionen brukar med jämna mellanrum bli avskedade med guldkantade förmåner. Den f d generaldirektören i Finansinspektioen Anders Sahlén blev befordrad till Ambassadör i Washington, efter sin misslyckade övervakning av bankerna under bankkrisen.

Finansinspektionenens nyligen sparkade generaldirektör Claes Norgren, kan fortfarande titulera sig generaldirektör. Men inte längre i Finansinspektionen, utan i statliga Konkurrensverket.

”Vi har inte gjort några fel” bedyrar både ledning, styrelse i Gota Bank, Nordea och Folksam International. Det vågar de påstå det med anledning av att revisorerna i alla tre företagen hjälpte till att mörka de verkliga resultaten. varför man i inget av fallet brytt sig om att leta efter några oegentligheter. Trots att oegentligheterna är uppenbara !

Nu är det på så vis att både den gamla socialdemokratiska och den moderata ledningen i den borgerliga regeringen känner till vilka fel som begåtts i fallen med bankerna. Det är därför man väljer att hemligstämpla hela händelseförloppen. Det är därför man hittills låtit bli att utse en oberoende kommission som skall utreda frågan, som riksdagen beslutade om för över ett år sedan !

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen