[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Politikerna spelade bort välfärden ! Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 24 maj 2003 Tio år efter den svenska bankkrisen (1987 - 1993) är
arbetslösheten lika hög som 1993. Färre söker sig ut på arbetsmarknaden. Fler är sjukskrivna och förtidspensionerade på grund av vad bankernas och politikerna med ”bankminister” Bo Lundgren ställde till med under krisen. Vad som skedde var att Lundgren 1991 och 1992 tillät nedvärderingen av hela Sveriges fastighetsbestånd. Samtidigt som krisbankerna fick tillstånd att säga upp krediterna för företag, som inte längre passade in i bankernas ”portfölj” Enligt artikel i Dagens Industri ( DI den 23 maj) börjar nu Anders Lindström som är chef för statliga Medlingsinstitutet (MI) bli orolig. Han menar att den ekonomiska kräftgången ”har en dramatisk effekt på skattebaserna.” Klarar vi inte att öka arbetskraftsdeltagandet så kommer den offentliga sektorn att sättas under mycket stark press. Av detta går det bara att dra en slutsats. Det går inte bara att slå undan fötterna för 60.000 friska företag, som skedde under bankkrisen, och sedan tro att det inte blir dramatiska konsekvenser för hela den svenska ekonomin. Det är därför som de svenska företagen säljs utomlands, eller lägger ner sin verksamhet. Vilka företag vågar vara kvar i landet när t o m moderaterna som påstår sig vilja försvara den svenska företagsamheten, i stället inför planekonomi i landet ! Den politiska hanteringen av bankkrisen förde med sig att den svenska ekonomin i princip kollapsade. Hela Sverige höll på att gå i statskonkurs. Den juridiska storstädningen efter vad som hände har knappast kunnat påbörjas. Trots alla rättegångar. Det beror på att regeringen fortsätter att hemligstämpla vad som hände. Den oberoende kommission som fick riksdagens uppdrag att granska hanteringen av bankkrisen för mer än ett år sedan, är fortfarande inte är tillsatt. Efter bankkrisen befann sig Sverige i den värsta krisen sedan 30-talet. Övriga jämförelser med 30-talet går inte att göra. Det var bara svenska bankmän som skodde sig på Ivar Kreuger. Därför fick hela Kreugerkraschen små återverkningar på den svenska ekonomin, vilket också framgår av Fil Dr Sven Olof Arlebäcks bok: Kreugerkraschen Storbankernas verk ? ( Wallgårds Förlag, 2000) Själv har jag i detalj skildrat vad som hände under bankkrisen i boken: Från bankkris till börskris (Bankrättsföreningens,2003) som visar vad som hände och vilka oerhörda konsekvenser denna kris fick för både företagandet och ekonomin i Sverige. ”Ett folk som inte jobbar kan inte få det bättre” skriver DI i sin ledare den 23 maj. Det är inte där skon klämmer. Friska framtidsföretag, som under den svenska bankkrisen tvingades av bankerna att lägga ner sin verksamhet, kan självfallet inte skapa en högre sysselsättning i landet. Vem vill starta företag när tillgångarna när som helst kan konfiskeras av bankerna och staten ? Det var vad som hände under bankkrisen. Att det behövs fler jobb och fler som är villiga att arbeta kan vi vara överens om. Men då måste också föreutsättningarna för företagandet i landet radikalt förbättras. De företag som orättfärdigt fick alla sina krediter under bankkrisen måste kompenseras för vad som hände ! De skyldiga bankanställda och politiker som ställde till med eländet måste straffas för vad den stora ekonomiska skada de lyckades åstadkomma. I Sveriges genom tidernas största rättsskandal ! |
Mats Lönnerblad |
Hemsida |