[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det var genom att moderaterna och den f d bankministern Bo Lundgren införde planekonomi i Sverige för att rädda bankerna under bankkrisen, som hela den borgerliga oppositionen numera befinner sig i total vanmakt, och inte längre utgör något reellt politiskt hot för socialdemokraterna.

De ekonomiska konsekvenserna av bankkrisen är uppenbara. Företagsamheten minskar stadigt. Svenska folket sjukskriver sig i stället för att arbeta. Trots att befolkningen i arbetsför ålder ökar, så fortsätter den tillgängliga arbetskraften att minska. De som på allvar trodde att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) var den myndighet som skulle kunna reparera alla problem som uppstod genom bankkrisen, trodde helt fel.

Arbetsmarknaden i Stockholm som förr var Sveriges verkliga tillväxtmotor går på lågvarv. Den hutlösa utjämningsskatten som drabbar Stockholmarna hårt sätter ner humöret. Likaså fastighetsskatten, som drabbar Stockholmarna och skärgårdsborna utanför Stockholm hårt.

De flesta kurvor pekar åt fel håll. Min hypotes om att Sverige riskerar att gå i statskonkurs p g a den taffligt hanterade bankkrisen som jag ger uttryck för i den nyss utkomna boken: ”Från bankkris till börskris” (Bankrättsföreningen, 2003) kan mycket väl besannas.

Guldruschens glada dagar som uppstod genom IT-boomen är sedan länge över. De få IT-miljardärer som finns kvar har numera flyttat utomlands. De består bara av dem som lyckades sälja sina IT-bolag innan IT-kraschen.

Det var denna boom som kom följde strax efter bankkrisen, som gjorde att inte många trodde att det skulle bli några allvarligare ekonomiska konsekvenser för att Bo Lundgren tillät krisbankerna att säga upp krediterna för friska företag, samtidigt som han sanktionerade den olagliga nedvärderingen av hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 - 70 % !

Under årets fyra första månader varslades 23.000 personer om uppsägning. Inte sedan bankkrisen tog slut 1993 har lika många varslats under motsvarande period. Inom bank- och finanssektor har tusentals jobb försvunnit i takt med att företagen lägger ner verksamheten eller flyr Sverige för andra länder som värnar företagen, i stället för att slå ihjäl dem.

I år har antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen minskat drastiskt. Många kontor står outhyrda och de storföretag som inte redan hunnit lämna Sverige går knackigt och avskedar så mycket det går.

Konsekvenserna varför Sverige går dåligt är uppenbara. Ett land som inte bryr sig om företagsamheten som tillväxtmotor och fortfarande tror att den offentliga sektorn är lösningen för arbetstillväxten, har inte mycket att erbjuda sin befolkning.

Oppositionen måste komma ur sin vanmakt. Lämna de socialistiska idéerna som de ärvde från socialdemokraterna, när de tog regeringsmakten 1991. Om de på allvar vill att Sverige på nytt skall kunna hämta andan och komma tillbaka med friska krafter som gynnar företagsamheten.

Men först måste alla de företagare som orättfärdigt fick sina tillgångar beslagtagna under bankkrisen kompenseras för den stora skada de lidit. Och de banker och politiker som skadat näringslivet i Sverige bör ställas inför riksrätt för den stora skada de orsakat landet !

Hela ”bunkergänget” med Carl Bildt och Bo Lundgren i spetsen från moderaterna har sparkats från sina positioner inom den moderata partitoppen. Även om Bo Lundgren fortfarande klamrar sig fast i riksdagen. Låt oss därför hoppas att Fredrik Reinfeldt är rätt man att gjuta nytt liv i moderaterna igen.

Så att Sverige kommer på fötter igen.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen