[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

I Sverige rådde undantagstillstånd under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, när bankerna fick tillstånd att plundra de många svenska företagare och fastighetsbolag, och beslagta alla tillgångar.

Under kort tid försvann resterna av det stora svenska inflytandet och ägandet i de jättelika företag och industrier som Sverige under hundra år mödosamt byggt upp.

Historiskt sett var Sverige tidigare ett av Europas fattigaste och mest efterblivna stater. Med början omkring 1870 förändrades detta. Landet blev på hundra år ett av Europas rikaste länder - en ställning som dock gått förlorad under de sista trettio åren. Först var den ekonomiska nedgången långsam. Sedan förvandlades Sverige i ett allt snabbare tempo ”från folkhem till fattigstuga.”

Orsakerna till Sveriges tidigare framgång och senare nedgång och fall är många. 1846 avskaffades skråväsendet. Det innebar att den förlamande regleringen av ekonomin försvann. 1864 antogs näringsfrihetsförordningen. Viktiga handelshinder försvann. I princip blev det fri konkurrens i Sverige.

Under den senare delen av 1800-talet liberaliserades också utrikeshandeln i Sverige. Det blev fritt fram för kapitalimport. Järnvägarna byggdes ut. Den viktiga träindustrin i Norrland fick kapital för expansion.

Liberaliseringen innebar att en rad svenska uppfinningar kunder exploateras internationellt och skapa stora försäljningsvolymer. Det gällde Alfred Nobels dynamit, Ivar Kreugers tändstickor, Winquists kullager, De Lavals separatorer, Wennströms växelströmsapparatur, Ericssons telefoner mm. Flera viktiga förändringar i den ekonomiska miljön gjorde att kapitalismen sent omsider också infördes i Sverige.

Det var handel och industri som gjorde Sverige till ett rikt land, som svenska politiker från vänster till höger, under de senare trettio åren lyckades förstöra. När freden kom 1945 hade Sverige extremt gynnsamma förutsättningar att växa snabbt - som senare slarvades bort. En av bovarna i dramat är valutaregleringen, som med tvingande verkan låste in svenskarnas sparande och förmögenheter inom våra egna gränser.

Inlåsningen gjorde det möjligt att efter hand pressa upp det svenska skattetrycket till orimliga proportioner. I dag har Sverige världens högsta skattetryck. Den hårda beskattningen på privat förmögenhetsuppbyggnad bidrog till att arvtagarna till många små och medelstora företag tvingades sälja ut företagen.

I dag har man uppnått slutmålet som är ett socialistiskt samhälle utan någon rik företagare eller medelklass. De få undantag som fortfarande existerar är några större familjeföretagare som fått dispens från en del av Sveriges konfiskatoriska skattelagar.

1970 hade den svenska kronan ungefär samma valuta som D-marken och schweizerfrancen. Bara under de sista årtiondena har dessa och andra valutor blivit fem gånger mer värda än den svenska kronan. Den socialdemokratiska regering tycks hysa uppfattningen att ständigt fallande valutor är vägen till ökat välstånd i Sverige.

I takt med den fallande ekonomin har domstolarnas ställning försvagats. I den nya grundlagen som utkom 1975 förbjöds Högsta domstolen genom en lagändring att ändra felaktiga domar som tillkommit genom felaktig bevisvärdering (58 kapitlet 1 § i rättegångsbalken.)

Den omedelbara effekten blev att domstolarna började slarva med bevisvärderingen, utan att någon högre rättsinstans rättade felen. Hade domarna från början följt Europakonventionens grundläggande bestämmelser i stället för lagarnas många politiska förarbeten skulle det aldrig blivit så många fel. Men politikerna lyckades till och med att hålla borta Europakonventionen från svensk lagstiftning fram till 1995, trots att Sverige som land långt tidigare ratificerat konventionen.

I dag kunde Sverige vara det rikaste landet i världen. Men genom att förfölja företagare med ständigt nya avgifter och pålagor, i kombinationen med en luddig skattelagstiftning, fortsätter företagsamheten drastiskt att minska i landet. Dödsstöten för många företagare kom i samband med bankkrisen när politikerna offrade företagen för att rädda bankerna.

Att Sverige inte förvandlats från I-land till U-land beror på att kunskapen hur man driver affärsverksamhet fortfarande finns kvar inom landet. Även den höga tekniska kompetensen. Men numera styrs våra största företag från utlandet. Det har blivit allt svårare för regeringen att beskatta företagen. I stället har man börjat beskatta fast egendom så många gamla inte längre har råd att bo kvar i sina hus.

Medan företagarna lämnar Sverige stannar husen kvar.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen