[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Vi lever inte i den bästa av demokratier
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 20 september 2003

Den svenska demokratin är inte, som många föreställer sig, i en demokrati fri från fel och brister. Tvärtom försvagas och urholkas vår demokrati fortlöpande och sedan länge, genom en rad farliga och och skadliga urartningar.

Demokrati är grekiska och betyder ”folkvälde” . Det är beteckningen på ett styrelseskick , så ger den bestämmande makten åt folkets flertal. Det är också beteckningen på en stat som har ett demokratiskt styrelseskick.

Den moderna form av demokrati i betydligt större stater än Sverige som vi i dag känner till bröt fram på 1700-talet och förverkligades tidigt i Amerikas Förenta Stater. En oundgänglig förutsättning för att demokrati skall anses råda i ett land är i dag att en folkförsamling utses genom periodiskt återkommande val med rösträtt för alla myndiga väljare.

Den allra största risken för demokratin i Sverige ligger kanske trots allt i medborgarnas omisstänksamhet och brist på tid och intresse att slå vakt om sin frihet, så att inte demokratin, bit för bit tas ifrån dem.

Av en demokrati fordras att medborgarna tillerkänns vissa grundläggande fri- och rättigheter, d v s att den offentliga makten respekterar att varje medborgare har en större eller mindre ”fri zon” kring sin person, där han är skyddad mot myndigheters föreskrifter och ingrepp.

Att detta skydd för den enskilde inte längre fungerar i praktiken kan många intyga som varit utsatta för bankers, domstolars och myndigheters rättsövergrepp före, under och efter den svenska bankkrisen. (1987 -1993)

Medborgarna i en demokrati skall vidare ha tillgång till ett domstolsväsende som följer lagarna och som inte är politiskt påverkat och behandlar alla medborgare lika. Problemet för Sveriges vidkommande är att regeringen på olika sätt försöker minska betydelsen av de svenska grundlagarna, som på ett enkelt sätt kan upphävas genom ny lagstiftning.

I andra kapitlet 4§ i regeringsformen framgår att beträffande alla uppräknade rättigheter som finns i grundlagen, kan riksdagen genom vanlig lag ge nya föreskrifter som inte behöver överensstämma med grundlagen, vilket naturligtvis har urholkat den svenska lagstiftningen. Regeringen använder sig också av denna möjlighet för att manipulera grundlagen.

Det är riksdagens möjlighet att genom vanlig lag som stiftas genom ett majoritsbeslut eller rentav lottning som gör det möjligt att när som helst begränsa eller på annat sätt omformulera en fri- och rättigheterna så att den i praktiken starkt försvagas eller upphör att existera.

På så vis, och med hjälp av några politiskt korrumperade justitieråd som ingick i lagrådet, hjälpte några våra högsta domare till med att manipulera lagstiftningen och lagstifta bort

de skötsamma kommunernas självständighet. Det skedde med hjälp av en enkel ändring i lagstiftningen. Genom att bland annat kalla skatt för ”avgift” försvann hela den kommunala självständigheten.

Skötsamma kommuner tvingas nu betala stora summor till de mindre skötsamma, vilket gör att de svenska kommunerna inte längre, vare sig är ekonomiskt oberoende eller självständiga. I ett slag försvann hela 1862 års kommunallagsreform som tidigare utgjort grundval för den moderna kommunala självstyrelsen.

Föreskrifter som begränsar de fri och rättigheter och det skydd i övrigt som enligt 2 kapitlet 4§ tillkommer svensk medborgare, är föreskrifterna om brott och rättsverkan av brott, föreskrifter om skatt till staten, samt föreskrifter om rekvisition och annat sådant förfogande.

Vid första påseendet ser den nu anförda paragrafen kanske inte så farlig ut. Men de tre orden i första stycket, ”meddelas genom lag” betyder att en riksdagsmajoritet när som helst kan stifta en tillfällig eller permanent lag så står i strid med den enskildes fri- och rättigheter.

I den anförda paragrafen har man gått ett steg längre än i andra kapitlet. Nu är det nämligen inte längre fråga om att närmare utforma fri- och rättigheterna, nu talas det öppet om att inskränka dem.

Nettoeffekten är att Sverige sedan den 1 januari 1975, när den nya lagstiftningen infördes, är att vi realiteten inte längre har några grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Den fråga som jag gärna vill ha svar på är hur något sådant kunnat hända ?

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida