[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Finska Merita och svenska Nordbanken gick tillsammans med banker i Norge och Danmark och bildade Nordea. Den nya storbanken har kraftigt tappat marknadsandelar i Finland. Även i Sverige backar banken både inom in- och utlåning.

Totalt har Nordea tappat cirka 10 procent. Bilden av ett ständigt krympande Nordea gillas inte av bankens nuvarande svenska ledning och styrelse som gör sitt bästa för att försvara bankens marknadsandelar, utan att lyckas något vidare..

Nordea tvingas i dag erkänna att banken sedan 1995 tappat stora marknadsandelar i både Sverige, Finland, Norge och Danmark. Men fortfarande vill man inte erkänna om hur mycket. Största problemen har Nordea haft med den svenska inlåningen från hushållen. I juni 1998 var marknadsandelen 25 procent. Vid halvårsskiftet 2003 var andelen nere i 21 procent.

I Sverige beror minskningen på minskat förtroende från allmänheten. Nordea har fortfarande inte gjort upp med sitt förflutna. Inte heller har banken behövt betala tillbaka de stora ”lån” man fick från svenska staten.

Fortfarande sitter Hans Dalborg kvar som ordförande i banken trots att han när han var nytillträdd VD i banken bevisligen snillade till banken mer än 5 miljarder i kapitaltillskott, samband med bankens nyemission 1991. Pengar som svenska staten senare tvingades tillgodogöra alla de privata aktieägarna som blev grundlurade på kuppen. Någon som helst kompensation till staten, som också blev lurad i samma veva utbetalades aldrig. Inte heller utkrävdes något straffansvar.

Fortfarande har vare sig den gamla styrelsen eller ledningen för Nordea (gamla Nordbanken) ställts till ansvar för att man försatte sina kunder i konkurs, när man själva var skyldiga att begära banken i konkurs redan den 1 februari 1990.

Även på utlåningen tillprivatpersoner har det gått knackigt för Nordea. I juni 1998 hade banken drygt 18 procent av marknaden, en siffra som i juni i år sjunkit till strax under 17 procent. Kunderna har helt enkelt blivit rädda för att banken skall upprepa vad man gjorde under bankkrisen. Då sade banken helt sonika upp alla krediterna för alla sina skötsamma kunder, som inte längre passade in i bankens ”portfölj”.

Nordea påstår sig i dag vara ett marknadsekonomiskt flaggskepp som håller etikens fana högt. Sanningen ser helt annorlunda ut. Banken har fortfarande, trots all hjälp man fått från de svenska skattebetalarna, kompenserat de fastighetsägare och företagare som felaktigt fick alla sina krediter uppsagda under bankkrisen och sina tillgångar beslagtagna.

Trots att staten i strid med alla konkurrensregler redan gynnat Nordea på ett otillbörligt sätt, på bekostnad av allmänheten och bankkunderna verkar inte pengarna räcka till. Förutom de fastigheter man plundrade sina kunder på i samband med bankkrisen och sedan kunde sälja vidare är nu det resterande fastighetsinnehavet till salu för att komma till rätta med bankens surdegar.

Det svenska ägandet i storföretagen minskade drastiskt under bankkrisen Nu blir det också utlänningar som kommer att köper Nordeas fastigheter, till ett värde cirka 9 miljarder kronor. Försäljningen beräknas vara klar till julen 2003.

Det är den största fastighetsförsäljningen i modern tid. I alla fastigheter som banken inte längre verkar ha råd att behålla, är banken ensam eller dominerande hyresgäst. Nordea tvingas också skriva hyreskontrakt på 25 år för att den vägen öka värdet på fastigheterna. Redan tidigare under våren 2003 tvingades Nordea avyttra sina fastigheter i Danmark för cirka 4 miljarder kronor.

Under bankkrisen gjorde Gota Bank och Nordea precis som Skandia Liv gör mot sina kunder i dag. Fast i mycket större skala. Man lurade till sig stora tillgångar från sina kunder. Etiken var bara en fasad utåt. Företagskulturen i banken är fortfarande genomrutten. Det beror på att ingen i bankens styrelse eller ledning fortfarande blivit straffad för vad man ställde till med. Många av samma personer som var med under bankkrisen, sitter fortfarande kvar i bankens ledning.

Därför är det dags för räfst och rättarting, och att utkräva ett personligt juridiskt ansvar för de många och stora brott, som Nordeas ledning begick under bankkrisen.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen