[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Under bankkrisen var det fastighetsägare och företagare som drabbades av krisbankernas obeståndssituation. I dag är det försäkringstagarna och spararna som drabbas. För att på sedvanligt sätt gottgöra de försäkringstagare som råkar ut för olika försäkringsskador gör

nu många av de värst drabbade bolagen allt för att slippa uppfylla sina förpliktelser.

Krisbankerna uppfyllde inte heller sina åtaganden under bankkrisen. Krediter sades upp. Utlovade lån beviljade inte. Byggnadskreditiv drogs in. Långsikta fastighetslån utbyttes mot kortsiktiga. Kort sagt blev många företagarna tvungna att processa, som inte blev orättmätigt försatta i konkurs, och därför fick oöverstigliga svårigheter att driva igenom sina krav.

Finansinspektionen som är den övervakande myndigheten för banker och försäkringsbolag borde ha agerat på försäkringsbolagens olika internaffärer redan 2001. Men först efter mina och andras många olika avslöjanden kring försäkringsbolagens skumraskaffärer, agerar myndigheten två år för sent, utan att fortfarande ha vidtaga erforderliga rättsliga åtgärder mot dom skyldiga.

Samma sak hände under bankkrisen. Gota Bank och Nordea (gamla Nordbanken var skyldig att begära sig själva i konkurs redan den 1 februari 1990. Den dåvarande Bankinspektionen reagerade först 1992 !

Få har hittills uppmärksammat på vilket sätt försäkringsbolagen ekonomiska kris främst drabbar försäkringstagarna. Det sker genom försäkringsbolagen inte längre uppfyller sina förpliktelser mot de många försäkringstagare som drabbats av olika ersättningsbara olyckor och skador. I stället blir försäkringstagarna tvungna att processa mot bolagen för att få ut sina rättmätiga ersättningar, vilket inte alltid är lätt.

Jag vet flera fall, där advokater driver rättsprocesser både mot försäkringsbolag och för deras försäkringstagare för att de skall få ut sina rättsskydd. Många av dess mål har uppkommit på grund av den ekonomiska krisen i försäkringsbolagen. För att försäkringstagarna skall få ersättning för de skador som uppkommit tvingas de i flera fall att processa. I ett fall har ett juridiskt ombud redan försatts i personlig konkurs, för att försäkringsbolaget vägrat betala ut rättsskydd.

Nu rycker grupptalan mot Skandia allt närmare. I samarbete med professor Erik Nerep har advokatfirman Bratt & Fensilber utrett de juridiska förutsättningarna för en sådan talan. Många livsparare som hört av sig till advokatbyrån är missnöjda, besvikna och mycket upprörda. Antalet växer hela tiden.

Samtidigt har det också avslöjats att även Folksam är inblandade i tveksamma insideraffärer.

Folksams dyra köp av livförsäkringsbolaget KPA blev en dålig affär för pensionsspararna. Folksam köpte 60 procent av KPA sommaren 2000. Priset var 1,35 miljarder, vilket innebär att Folksam betalade 20 öre för vare krona som KPA förvaltade.

Folksam Kapitalförvaltning ägs av Folksam Liv och Folksam Sak tillsammans. Det betyder att pensionsspararna, som stod för hela köpeskillingen av KPA, tvingas dela med sig av inkomsterna från KPA till sakbolaget.

De krisdrabbade försäkringsbolagen reagerar inte bara genom att låta bli att betala ut skadeersättningar. Länsförsäkringar, Salus Ansvar, SPP och SEB Trygg Liv hotar dessutom att sänka spararnas pensioner.

Tidigare under hösten 2003 skrev Folksam ned värdet på spararnas pensioner för att lösa den finansiella krisen i bolaget. SEB Trygg nöjde sig då med att sänka pensionsutbetalningarna.

SEB Trygg väntas nu skriva ned värdet på de pensioner som ännu inte betalats ut på grund av den låga solvensen i bolaget.

Finansinspektionen har tidigare godkänt flera tvivelaktiga livbolagsaffärer som i dag måste ifrågasättas. Försäkringsbolagen går således igenom samma stålbad som bankerna gjorde under perioden 1987 - 1993. Finansinspektionen borde därför lärt sig något av bankkrisen. Det kunde man gjort på ett enkelt sätt genom att följa det egna kapitalets utveckling i försäkringsbolagens moderbolag. Det gjorde man inte heller i bankerna under bankkrisen, när ingen av bankerna kunde uppvisa lagstadgad kapitaltäckningsgrad per den 1 februari 1990.

Tidigare betraktade Bankinspektionen krisbankernas självförvållade obeståndssituation som affärshemligheter, som på inga villkor fick avslöjas för bankernas kunder. Nu måste det bli slut på allt hemlighetsmakeri. Den oberoende kommission som riksdagen redan beslutat om måste börja sitt arbete med att granska turerna under bankkrisen måste genast tillsättas. Och en oberoende kommission måste omgående tillsättas för att granska alla turerna inom försäkringsbranschen. Det räcker inte längre med att namnge värstingarna.

Alla oegentligheter som förekommit under bankkris och försäkringskris måste äntligen fram i dagsljuset. Om någonsin spararnas förtroende för det finansiella systemet i Sverige skall kunna återställas !

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen