[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Hur kan det annars komma sig att de svenska bankerna inte brydde sig om att uppfylla Cookekommitténs kaptitaltäckningsregler, som skulle trätt i kraft i Sverige redan den 1 februari 1990 ? Försäkringsbolagen har hittills struntat i det EG-direktiv som reglerar försäkringsbolagens om solvens !

För både svenska banker och försäkringsbolag skulle dessa regler inneburit en ökad likviditet. Svenska folket skulle sluppit ifrån både bankkris och försäkringskris. Att den dåvarande Bankinspektionen och den nuvarande Finansinspektionen, fortfarande inte fungerar som kontrollmyndighet, är ingen ursäkt.

De chefer som med jämna mellanrum byts ut i denna myndighet efter omfattande kritik, får genast nya topposter i statens tjänst, utan att dessförinan behövt uträtta någonting nyttigt.

Det åligger både banker och försäkringsbolag att själva se till att reglerna för kapitaltäckning och solvens följs, i enlighet med gällande internationella regelverk, som man förbundit sig att följa, men som man fortfarande inte följer.

Livspararnas problem beror således på att skuldtäckningen och solvensmarginalen är för liten i svenska livbolag. Och den blir ju inte större av att sakbolag och livbolag, har samma ledningar och styrelser. Och att dessa personer medvetet skor sig själva på ett otillbörligt sätt, och samtidigt plundrar livbolagen på stora tillgångar.

Solvensgraden i livbolagen förbättras inte heller av att ledningarna i försäkringsbolagen, delar ut lyxvåningar till sig själva och till toppchefer i andra bolag, som man sedan låter helrenovera för fantasisummor, på försäkringstagarnas bekostnad.

Nordeas förre VD Hans Dalborg tillhör en av de lyckligt lottade. Han bor nästan granne med den sparkade VD:n i Skandia, Lars - Eric Petersson som för en billig penning fick en renoverad lyxvåning på Strandvägen 29 av Skandia. Själv fick Dalborg en ännu större lägenhet av Skandia på Strandvägen 33.

Hans Dalborg flyttade in i sin nya lägenhet redan 1992, när han hade vare chef för Nordea (gamla Nordbanken) i två år och redan hunnit svindla aktieägarna på mer än 5 miljarder kronor i samband med bankens nyemission 1991.

Precis som The Coommittee on Banking Regulations and Supervisory Practices regler för kapitaltäckning är bindande för bankerna är också Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (uppdatering av rådets direktiv från slutet av 1970-talet och början av 1990-talet) bindande och bestämmer hur återbäring i livbolag skall hanteras.

Målet för detta direktiv är att tillförsäkra försäkringstagare och förmånstagare i samtliga medlemsländer ett tillräckligt skydd. Men precis som svenska domare sedan den 11 januari 1952 struntat i att följa bestämmelserna i Europakonventionen, bankerna från den 1 juli 1988 struntat i att följa gängse kapitaltäckningsregler, struntar också de svenska försäkringsbolagen att följa de internationella regler som ovillkorligen måste följas för att skydda spararnas pengar.

Den svenska placeringsutredningen, som ska stärka försäkringstagarnas skydd, lämnade den 19 september 2003 in sitt slutbetänkande ”Förslag till moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag" ( SOU 2003:84 ) till den biträdande finansministern Gunnar Lund.

Vad som är anmärkningsvärt i denna utredning är att den inte berör den viktiga skillnaden mellan EG-direktivet och den svenska lagstiftningen, utan den har utgått från den svenska definitionen av försäkringstekniska avsättningar inte behöver ändras. De svenska livbolagen har inte heller själva valt att räkna med ej garanterad återbäring som ett åtagande mot försäkringstagarna. Det är därför som både skuldtäckningen och solvensmarginalen är liten i svenska försäkringsbolag.

Om bankerna hade följt reglerna för kapitaltäckning hade vi inte haft någon bankkris. Om försäkringsbolagen hade följt gällande EG-direktiv som man var skyldig att göra från 1995 så skulle livbolagens företagsledningar inte kunnat göra lika riskfyllda placeringar, och då hade försäkringstagarna inte behövt lida den skada de nu gör.

Därför är det nu viktigt att de företagsledningar i både banker och försäkringsbolag som inte har följt eller följer gällande regler straffas snabbt straffas ut ur bolagen. Några artiklar om hur detta skall ske, och hur allmänheten, företagare och sparare, skall skyddas från dessa marodörer har jag fortfarande inte läst i vare sig affärs- eller fackpress.

Kan det vara så illa att den svenska pressen med Dagens Nyheter i spetsen skyddar de verkliga makthavarna inom näringsliv och politik på allmänhetens, företagarnas och spararnas bekostnad ? När de utredande myndigheterna också fullkomligt struntar i vilka regler som gäller, och domare som skall döma dem som bryter internationella regelverk vare sig följer Europakonventionen eller EG-rätten är cirkeln sluten.

Härdsmälta har uppstått i det svenska finansiella och rättsvårdande systemet.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen