[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Brott och straff
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 9 november 2003

Det är de svenska myndigheterna förkärlek för byråkrati och skyddande av anställda inom ledningarna och styrelser för banker, försäkringsbolag och hela maktapparaten inom det politiska etablissemanget, som gör att de flesta skyldiga till de grova ekonomiska övergrepp som skedde under bank - och försäkringskrisen nu slipper straff.

Den kritik som framförs mot den tilltagande oförmågan att komma till rätta med grova ekobrotten och byråkratin inom Ekobrottsmyndigheten, kommer från en av de högsta cheferna inom Ekobrottsmyndigheterna, chefåklagare Mats Mattsson. Han är nu orolig för att få lönesänkning eller sparken som straff för den kritik han framför mot Generaldirektören Rolf Holmqvist, som snart kommer att avgå som chef för Ekobrottsmyndigheten.

Den kritik som riktas mot myndigheternas oförmåga att komma till rätta med alla olagligheter som förekom i samband med bank - och försäkringskrisen kommer från mig, i min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen och vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen.

Fortfarande har inte någon förundersökning påbörjats i de många fall som bankerna skodde sig på ett orättmätigt sätt mot sina kunder under bankkrisen. Trots att det är just detta som de flesta ekonomiska mål handlat om under de senaste åren i svenska domstolar. Bara mot Nordea (gamla Nordbanken) fanns det tvåtusen mål som jag berättat om i otaliga artiklar i dags - och fackpress och i boken: Från bankkrisen till börskris (Bankrättsföreningen, 2003)

Det är inga småsummor det handlar om. Målet Yggdrasil och Erik Penser mot Nordea har hittills kostat 100 miljoner kronor, som bolaget Yggdrasil tvingats betala, utan att Erik Penser fått någon som helst upprättelse. Börje Ramsbro som blev bestulen på sitt företag System 3 R har numera träffat förlikningsavtal med de två banker som han processat mot. Fortfarande har han inte fått någon ekonomisk ersättning från de personer som stal hans företag.

När det gäller ”vanliga” ekonomiska brott ser statistiken lika dyster ut. Enligt en som vanligt välinformerad artikel i Dagens Industri (DI, 2003-11-05) har 89 ekobrottslingar fått sänkt straff på grund av att tiden mellan brott och dom blivit för lång. Det visar DI:s granskning av samtliga domar hos Ekobrottsmyndigheten sedan 2002.

Det är inte brottslingarnas fel att utredningarna tagit för lång tid och att ledningarnas - och styrelsernas grova brott inom bank- och försäkringsväsende inte utreds överhuvudtaget. I ”vanliga” brott är det inte ovanligt att utredningarna tar upp till 10 år, vilket gör att många brott hinner bli preskriberades innan de kommer till domstol. Det måste betraktas som orimligt, att grova brott inte utreds i rimlig tid, vilket också får orimliga konsekvenser.

Efter ett oförrättat värv går nu myndighetens generaldirektör Rolf Holmquist äntligen i pension. ”Jag förstår om allmänheten förvånas över att det tar så lång tid för polis och åklagare att utreda brott”, säger han till DI. I en majoritet av domarna konstaterar rätten att fängelsestraff skulle ha blivit straffet, men stannar vid ett bötesstraff på grund av att utredningen dragit ut på tiden.

Ekobrott måste leda till ordentliga straff. Fortfarande har inga representanter för bank eller försäkringsbolag straffats för att man plundrade sina kunder på både fastigheter och företag under bank - och försäkringskrisen vilket gör att många kommer att förbli ostraffade.

Under bankkrisen blev 60.000 skötsamma företagare av med sina företag. Under samma kris inom försäkringsbranschen lurades 1,2 miljoner kunder bara av försäkringsbolaget Skandia, vilket visar vilket omfång den ekonomiska brottsligheten fått i Sverige.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida