[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

10 år efter den svenska bankkrisen 1987 - 1993, ger mig äntligen den förre ordförande i Bankstödsnämnden (”Bankakuten”) Stefan Ingves mig rätt i sak. Om hur den svenska bankkrisen uppstod.

Men han vill fortfarande erkänna de stora ekonomiska och sociala konsekvenserna för Sveriges del, som uppstod på grund av krisen. Stefan Ingves var tidigare verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, och är ekonomie doktor. Sedan blev Ingves utsedd till vice riksbankschef i Sverige, med särskild inriktning på finanssektorn. Under 1993 var han chef för Bankstödsnämnden. Sedan 1999 är han chef för Internationella valutafondens IMF:s avdelning för monetära och finansiella system.

Krisen blir akut när bankerna får problem med sin finansiering och inte längre kan uppfylla internationella förpliktelser, finansiella avtal, lånelöften och förbindelser mot låntagarna, säger Ingves. Om de skeenden som ledde fram till den svenska bankkrisen har jag redan själv i detalj redogjort för i min bok ”Från bankkris till börskris” (Bankrättsföreningen, 2003)

Samtidigt tvingas nu Ingves också erkänna att det i Sverige fortfarande saknas beredskap om en ny kris skulle uppstå. Följden blir att landets regering på nytt kan tvingas ingripa. Vad det var som orsakade den svenska bankkrisen, har politikerna från vänster till höger hittills gjort allt för att tysta, eftersom både socialdemokraterna och moderaterna var djupt involverade i de olika uppgörelserna med de svenska krisbankerna.

Konsekvenserna av en bankkris erkänner Ingves, är att krisbankerna måste stängas, vilket inte heller skedde i Sverige. I stället för att stänga bankkontor fick de svenska bankerna politikernas (bankminister Bo Lundgrens tillstånd) att försätta sina kunder i konkurs med känt resultat som följd.

I Sverige är bristen på regler för hanteringen av finansiella kriser fortfarande ett olöst problem, påstår Ingves. Det visar hur lite han känner till om de uppenbara ekonomiska och juridiska följderna av en kris. Självfallet borde bankerna även vid en kris vara skyldiga att följa avtalsrätten. Både den svenska och den europeiska bankrätten finns också att tillgå, som i detalj reglerar hur bankerna skall uppträda vid en obeståndssituation. Regler som Sverige inte följde under bankkrisen.

- ” Jag kan inte råda någon att sätta ihop regler under en pågående kris, såsom vi tvingades göra i finansdepartementet och i bankakuten”, säger Ingves i en intervju i Dagens Nyheter (DN) den 7 december 2003.

Han avslöjar således för första gången att det inte var lagstiftningen som följdes under krisen. Det var politikernas egna hemsnickrade regler som man konstruerade fram under bankkrisen. Regler som jag redan i starka ordalag och i en bok och många artiklar kritiserat.

Det är nog därför Stefan Ingves fortfarande försöker bagatellisera den svenska bankkrisens verkningar, som var ofattbara och skrämmande. I intervjun med DN påstår Ingves dessutom att att det under den svenska krisen gick att komma ur krisen med relativt låga kostnader, vilket inte heller överensstämmer med verkligheten.

Kallar Stefan Ingves en självförvållad statsskuld på 1.000 miljarder och räntekostnader på cirka 60 miljarder per år för låga kostnader ? Receptet måste vara vad lagen föreskriver. Vad har vi annars lagstiftningen till för ?

Meningen med att genast stänga bankrutta banker och snarast upprätta kontrollbalansräkning, är ju för att skydda både företagskunder och konsumenter och för att rädda vad som räddas kan. Det gjorde man inte under bankkrisen.

De bankrutta bankerna fick i stället politikernas tillstånd att rädda sig själva med hjälp av ”hemsnickrade regler” på allmänhetens, fastighetsägarnas och företagarnas bekostnad !

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen