[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det skedde genom att hon anlitade advokaten Stefan Lindskog för att undersöka rättsläget hur det kunde komma sig att livspararna blivit plundrade av moderbolaget i den stora omfattning som skett, och som jag också skriver om i flera avsnitt i min nya bok: ”Från folkhem till fattigstuga”. (Bankrättsföreningen,2004)

Förre riksbankschefen och Skandia Livs färske VD Urban Bäckström, måste nu ompröva sitt beslut att inte väcka talan mot moderbolaget. Han måste se till att kräva minst 2 miljarder i kompensation från Skandia AB. Det slog KO fast i sin utredning som presenterades på en stor presskonferens den 18 december 2003. Karin Lindell går därmed emot Skandia Livs nye VD Urban Bäckström som redan tidigare beslutat att inte kräva någon ersättning alls.

Det var när Skandia sålde sin kapitalförvaltning till Den norske bank för 3,2 miljarder som livbolaget inte fick någon ersättning. Trots att två tredjedelar av tillgångarna i förvaltningen var Skandia Livs. Därmed kan livbolaget göra anspråk på två tredjedelar av köpeskillingen på 2 miljarder, anser både jag själv och advokaten Lindskog.

Föreningen Grupptalan mot Skandia, där jag själv också deltar som part i målet, fortsätter också sitt arbete för att få till stånd en grupprocess. Skandia Livs nye VD Urban Bäckström tvingas därför att själv försöka samarbeta med Föreningen Grupptalan mot Skandia, eller själv aktivt driva den här frågan vidare, om han skall anses trovärdig.

Till skillnad mot advokaten Otto Rydbeck måste Stefan Lindskog anses vara en trovärdig utredare. Han företräder heller inte bara styrelsen i moderbolaget Skandia. Lindskog anser också i likhet med mig, att det inte bara handlar om försäljningen av kapitalförvaltningen, utan också om överföringen av av överskottsmedel från de anställdas pensioner till Skandia AB som enligt min uppfattning skett i olika omgångar och på ett rättsvidrigt sätt.

Enligt min uppfattning måste Skandias agerande betecknas som maktmissbruk av nästan samma dignitet som under bankkrisen. Krisbankerna Gota Bank och Nordea (gamla Nordbanken) var på obestånd och skyldiga att begära sig i konkurs redan den 1 februari 1990. I stället kunde de att med den förre bankministern Bo Lundgrens medgivande, försätta sina kunder i konkurs och plundra många av sina kunder, som jag tidigare beskrivit i ett otal artiklar och två böcker.

På den tiden arbetade Urban Bäckström på finansdepartementet tillsammans med Bo Lundgren. Om det visar sig att även Urban Bäckström även varit inblandad i bankskandalen, kommer han att tappa han ännu ett snäpp av sin trovärdighet. Därför måste nu alla kort på bordet i både Skandia - skandalen och vad som skedde under bankkrisen !

Den oberoende utredning som riksdagen redan har beslutat om men som både moderaterna och socialdemokraterna gör allt för att förhindra, har fortfarande inte kommit igång med sitt arbete, trots att alla övriga partier står bakom en sådan utredning.

Regeringen tillsatte i stället sin egen utredning av näringslivet genom Erik Åsbrinks självtillsatta Etik - och förtroendekommission. Där aktörerna skall utreda sig själva och näringslivet i stället för de grova brott som krisbankerna gjorde sig skyldiga till under bankkrisen.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen