[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Utvidgningen från 15 till 25 medlemsländer, är den givna fortsättningen på detta viktiga samarbete, för en varaktig fred mellan länderna i Europa och gemensam lagstiftning. Och för den fria rörligheten inom det utvidgade Europa.

Tyvärr har den europeiska unionen (EU) många svurna fiender inom Europa. I Sverige återfinns de flesta av dessa, för Sverige skadliga antagonister, mot ett ekonomiskt starkt och samlat Europa på den yttersta vänsterkanten. Några av dem har hissat falsk flagg, och även lyckats nästla sig in hos de borgerliga partierna

Bland huvudfienderna till ett enat Europa för en gemensam valuta, märks framför allt den f d riksbankschefen Lars Wohlin och den ökände nationalekonomen Nils Lundgren. Lundgren arbetade tidigare under många år som chefekonom för Nordea. (gamla Nordbanken)

Under sin tid som chefekonom på banken gjorde han sig bland annat känd för att ha försökt dölja bankens verkliga ekonomiska förluster under hela bankkrisen, och för att åsidosätta de internationella reglerna för kapitaltäckning, som banken redan 1987 förbundit sig att följa.

Genom sitt arbete som bankens chefekonom lyckades han dessutom med konststycket att skydda de flesta kriminella elementen i både bankens styrelse och ledning från åtal. Detta trots att bankens bokföring under bankkrisen måste betraktas som rena falsarierna.

Nu vill de kända EMU - motståndarena Lundgren och Wohlin bilda ett eget EU-kritiskt parti inför valet till EU-parlamentet. Båda har gjort sig kända för att vare sig vilja privatisera eller konkurrensutsätta offentliga monopol eller försöka få upp farten på den tröga svenska arbetsmarknaden.

Lundgrens och Wohlins bakåtsträvande protektionistiska tänkande, har redan fått fullt genomslag i Sverige. Hösten 2003 röstade Sverige nej till EMU. Trots att landet redan rent juridiskt förbundit sig att medverka i det ekonomiska samarbetet fullt ut. Därför anser jag deras motsträvighet till allt ekonomiskt och politiskt nytänkande, vara skadligt för den svenska utvecklingen.

När jag på ett rotary - föredrag av Lars Wohlin våren 2003, frågade ut honom hur han kunde säga nej till EMU - samarbetet, trots det juridiska beslutet att Sverige skall vara med, blev han helt svarslös.

Vare sig Nils Lundgren eller Lars Wohlin har förstått att det nya 25:staters EU kan bli den motkraft mot den amerikanska ekonomiska dominansen, som Europa så väl behöver. Efter den oförtjänta segern i folkomröstningen hösten 2003, berömmer dom sig själva för sin politiska fingertoppskänsla, för vad den svenska allmänheten vill ha.

Nu räknar de bägge med att locka konservativa väljare från den borgerliga oppositionen. EMU - motståndarna inom socialdemokratin vädrar morgonluft. Partiet som år 2006 haft regeringsmakten i 65 av de senaste 74 åren, kan räkna med fortsatt stöd från Lundgrens och Wohlins nya parti om partiet även kommer att bilda riksdagsparti.

Kanske blir Nils Lundgrens och Lars Wohlins nya parti tungan på vågen, för en fortsatt socialistisk dominans för Sverige. Majoriteten av svenska folket har tyvärr fortfarande inte förstått, vad som krävs för att Sverige skall komma på fötter igen.

Mats Lönnerblad
Ordf. i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen