[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Godtyckliga fordringar från både kronofogden och skattemyndigheten gör att allt fler företagare får det allt svårare att klara sig. För många svenska företagare lönar sig det inte längre att arbeta, när inkomsterna genom felaktiga beslut tas ifrån dem.

Avdragsmöjligheterna för entreprenörer och företagare i Sverige har stadigt försämrats. Många företagare tvingas in i rättsliga processer kring rätten att försvara självklara avdrag, som bilavdrag i tjänsten, och kostnader för intäkternas förvärvande, vilket till slut knäcker många företagare. De flesta har inte de ekonomiska möjligheterna möjligheterna att anlita advokat för att samtidigt processa mot nitiska fogdar, och den svenska skattemyndigheten.

När skattemyndigheten dessutom felaktigt informerar om vilka momsregler som gäller och företagarna följer dessa anvisningar, blir företagaren i stället för skattemyndigheten juridiskt ansvarig för den felaktiga informationen, och får ta de ekonomiska konsekvenserna av att ha följt skattemyndighetens missvisande information. Därför är det kanske inte så underligt att företagsamheten stadigt minskar i landet.

Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att svenska företagare får det allt svårare att tjäna pengar på sitt arbete. Antalet konkurser fortsatte att öka under förra året. Bara i Stockholm ökade konkurserna med med 12 procent. I hela landet ökade antalet konkurser från 6.919 år 2002 till 7.134 för år 2003.

Det borde vara en god affär att jobba. Men för svenska företagare som dessutom blir utsatta för bankers och domstolars övergrepp i alla de pågående processerna mot krisbankerna, med anledning av alla övergrepp som skedde från krisbankerna och politikerna under den svenska bankkrisen, har den svenska företagaren blivit den ständige förloraren. Trots att de i det flesta fallen haft rätt i sakfrågorna.

Men det är inte bara företagarna som utsätts för en kränkande behandling av den socialistiska svenska regeringen. I Sverige är det inte längre någon större skillnad mellan att arbeta, vara arbetslös eller vara sjukskriven. Det framgår av en bilaga den Långtidsutredning som publicerades den 23 januari 2004.

Även SCB:s stora arbetskraftsundersökning (AKU) som presenterades den 20.1.2004, redovisar en ökad arbetslöshet, och en stadigt minskad sysselsättningsgrad i Sverige.

Antalet långtidsarbetslösa ungdomar mellan 18 - 24 år har ökat med hela 130 procent. Att ta ett låginkomstjobb, lönar sig inte längre i Sverige. Åtminstone inte om man får A-kassa eller sjukpenning, och dessutom är ensamstående med barn.

”Om man kortsiktigt inte vinner på att öka sin arbetsinkomst riskerar man att fastna i en permanent fattigdomsfälla”, säger Eva Löfbom, kansliråd på finansdepartementet. Hon vet vad hon talar om. Tillsammans med fem övriga har hon kartlagt svenskarnas ekonomiska drivkrafter, för att öka arbetsinsatsen respektive återgå till arbete vid arbetslöshet eller sjukskrivning.

”Att ta steget till arbete från arbetslöshet eller sjukskrivning lönar sig tyvärr mycket dåligt för personer med låg inkomst”, tvingas Eva Löfbom att erkänna. Den naturliga följden har därför blivit, att färre svenskar försörjer allt fler.

Att den socialistiska svenska regeringen på detta sätt tillåter sig att kränka både företagare och låginkomsttagare, beror på röstfisket inför varje val. För de svenska vänsterpartierna är det lätt att vinna sympatier genom att angripa företagare. Det ger nya röster och fortsatt makt. På både kort och lång sikt är detta naturligtvis en ekonomisk katastrof för Sverige.

Men att dessutom tillåta sig att dela ut bidrag som riskerar att leda till en fattigdomsfälla för alla lågavlönade, kan inte vara något bra recept, om man skall få fart på tillväxten i ett land.

Det har svenska folket, som fortsätter att rösta socialistiskt, fortfarande inte upptäckt.

Mats Lönnerblad
Ordf. i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen