[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Banken hotade också med att försätta både honom och hans familj i personlig konkurs om han inte genast skrev på uppsägningen av alla krediter och överlämnade ägandet till Nordbanken för totalt 4 kronor. I själva verket skulle det snart visa sig att det var det inte var Erik Penser utan banken som var på obestånd.

Det var så det gick till under denna mörka period i Sveriges historia när 60.000 skötsamma företagare fick sina krediter uppsagda och alla sina tillgångar beslagtagna, bara för att de svenska bankerna var på obestånd. Vare sig krisbankerna eller domstolarna brydde sig sedan om att kontrollera hur det i själva verket förhöll sig med bankkundernas säkerheter, i de flesta stora mål som jag tagit del av som arbetande styrelseordförande i Bankrättsföreningen, sedan starten 1996..

Trots att det är bankerna som har bevisbördan vid domstolsprövning för att säkerheterna har försämrats.

Socialdemokraterna hade kommit överens med moderaterna på vilket sätt man skulle lösa bankkrisen, när den borgliga regeringen hade makten. Det skulle ske på de skötsamma företagarnas bekostnad. Det var därför som den moderate ”bankministern” Bo Lundgren sa att det gick bra att säga upp krediter som inte längre passade in i krisbankernas ”portfölj”. Bankerna slapp sedan att bevisa att säkerheterna hade försämrats i domstol i de många rättsprocesserna som följde i bankkrisens spår.

Det var för man hade politikernas tillstånd att göra som man gjorde som den konkursdrabbade Nordea tilläts lägga beslag på alla tillgångar i bolaget Yggdrasil för 4 kronor. Sedan fördes alla tillgångar i det välskötta bolaget som utgjordes av aktier i Nobelindustrier över till det statliga ”skräpkreditföretaget” Securum.

Aktierna i Nobel kunde därefter vidaresäljas för cirka 3 miljarder kronor, utan någon ordentlig pantrealisation som lagen föreskriver. Den statliga banken lade beslag på pengarna

Exemplet hur det gick till i fallet Erik Penser visar hur bankerna bar sig åt för att beslagta kundernas tillgångar under bankkrisen utan någon tanke på de ekonomiska påföljderna för dem som drabbades.

Efter tio års processande i målet Yggdrasil./.Nordea har svenska domstolar fortfarande inte avgjort hur en riktig pantrealisation skall gå till. Påståendet om att Penser vara pank visade sig inte heller stämma.

Hittills har bolaget Yggdrasil kunnat betala 100 miljoner i rättegångskostnader, utan att målet fortfarande är prövat på ett korrekt sätt i någon rättsinstans. Dessa kostnader har kunnat betalas trots att den största tillgången i bolaget (aktierna i Nobelindustrier ) beslagtogs av banken) Målet är därför år 2003 överklagat till Europadomstolen i Strasbourg.

Ett annat exempel är företagaren Börje Ramsbro fick inte ens en krona för sitt världsföretag System 3 R som han själv hade skapat under ett kvarts sekel.

I domstolen fick han också fel i tingsrätten bara för att man lyckades dölja den riktiga bankvärderingen av bolaget. De som stal hans företag kunde senare sälja vidare företaget för ca 325 miljoner kronor. Eftersom Ramsbro fick fel i domstolen redan i första rättsinstans trots att han haft rätt, gjorde Ramsbro upp i godo med bankerna. Men de som stal hans företag har hittills klarat sig undan straff.

I likhet med många andra företagare som fick sina krediter uppsagda och alla tillgångar beslagtagna under bankkrisen hade vare sig Erik Penser eller Börje Ramsbro misskött sina krediter mot bankerna.

Min personliga uppfattning är att ett land där de politiska partierna från vänster till höger godkänner, att man medvetet straffar entreprenörer och företagare bara för att bankerna är på obestånd, inte längre har rätt att kalla sig för ett rättssamhälle. De nationalekonomiska konsekvenserna blir också förödande. Det visar sig på både kort och lång sikt.

Sverige har hittills försökt dölja den stora skulden som uppkom genom bankkrisen, genom att beslagta en stor del av pensionärernas pengar och belägga pensionsspararna och villaägare med i de närmaste konfiskatoriska skatter.

Men vad hjälper det landet i det långa loppet. Allt eftersom företagen försvinner faller allt fler offer för varselvågen. Ökningen av arbetslösa ökade med 33% i mars 2004 mot månaden innan. I takt med att företagen flyr landet ökar skuldbördan.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt

Bankrättsföreningen