[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Socialdemokraterna  har tidigare räknat pensionspengarna som offentliga tillgångar.
I ett antal artiklar i både riks– och lokalpress har jag påpekat att detta synsätt är helt felaktigt. Pensionspengarna är pensionärernas. De får därför inte användas för andra ändamål, som har skett tidigare.

Betraktas pensionspengarna som en offentlig tillgång, som man kan använda hur som helst, kan inte längre politikerna garantera den korrekta utbetalningen av framtida pensioner.  Hittills har man tagit 258 miljarder från AP-fonderna av pensionärernas pengar, för att kunna betala ränta på den självförvållade statsskulden, som uppkom genom bankkrisen 1987 - 1993.

I år ville man beslagta ytterligare 96 miljarder. Genom mina och andras artiklar lyckades vi äntligen stoppa denna felaktiga utbetalning. Den svaga borgerliga oppositionen, som tidigare resonerat som den socialdemokratiska regeringen, verkar nu har ändrat uppfattning i frågan.

Sverige har också fått kraftig kritik från EU för sitt sätt att räkna sina tillgångar. Det kommer inte längre att bli tillåtet att räkna pensionssystemets PPM-pengar som en del av de offentliga tillgångarna, som man tidigare gjort. Det beslutade äntligen EU:s statistikmyndighet Eurostat den 23 september 2004. PPM-pengarna utgör ju en del av det allmänna pensionssystemet, som varje medborgare själv placerar, och kan därför inte räknas till regeringens tillgångar.

Eurostats beslut att klassificera sparandet i PPM-fonderna från offentlig till privat sektor betyder nya offentliga underskott för Sverige. Det betyder också att den statsbudget som finansminister Bosse Ringholm presenterat för den närmaste framtiden, inte längre stämmer med verkligheten. 

Trots att år 2004 räknas som högkonjunktur både i Sverige och i övriga västvärlden räcker inte pengarna till. Svenska statens underskott beräknas bli 33 miljarder kronor år 2004 och 47 miljarder 2005  för att växa ytterligare något under valåret 2006.  EU:s beslut visar att det påstådda svenska överskottet i själva verket är ett underskott. Näringsminister Leif Pagrotskys tidigare påståenden i pressen att det för närvarande går bra för Sverige stämmer således inte alls.

Landsorganisationen (LO) delar Eurostats uppfattning om att PPM-pengarna inte skall räknas in i den offentliga budgeten.  I LO:s krav på högre buffertfonder hänvisar man också till att pengarna inte tillhör det offentliga, vilket AP-fonderna inte heller borde göra enligt mitt sätt att resonera.

Leif Pagrotskys synsätt som fanns publicerat i Svenska Dagbladet (2004-09-12) att det går väldigt bra för Sverige, är lätt att vederlägga. I själva verket är investeringarna inom landet väldigt låga. De räcker nätt och jämnt till för att upprätthålla en rimlig nivå  på den befintliga kapitalstocken, samtidigt som företagsamheten drastiskt minskar i landet.

Kapitalet fortsätter att flöda ut ur landet. Avkastning på investerat kapital uppfattas rent allmänt, som betydligt bättre utanför Sverige. Att det förhåller sig på det sättet är inte så konstigt. Rädslan för den socialistiska regeringen som inte längre förmår skilja mellan statens och pensionärernas pengar, mellan bankernas och företagens tillgångar och som tillåter sig att på olika sätt dribbla med den offentliga finanserna på ett oseriöst och verklighetsfrämmande sätt, fortsätter att skrämma både allmänheten och företagarna.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt
 

Bankrättsföreningen