[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Tidigare var de svenska domstolarna helt självständiga. De stod utanför den löpande statsförvaltningen. De kunde inte beordras av regeringsmakten att döma på ett visst sätt: de skulle enbart döma efter lagarna.

I 1975 års grundlag tog man denna dömandes särställning. I dag fungerar domstolarna i praktiken som regeringens underordnade myndigheter. De politiskt styrande i landet har på detta sätt velat markera att domstolarna inte har några funktioner, som i princip avviker från andra myndigheters. I dag dirigeras domstolsväsendet av den socialdemokratiska regeringen. Det sker på samma undermåliga sätt som den politiska styrningen av vård, skola och omsorg.

I ekonomiska tvistemål där staten är inblandad har detta redan fått omfattande ekonomiska och juridiska konsekvenser. Domstolarna hjälper till att dölja de grova ekonomiska brott där banker, fackföreningar, myndigheter och politiska partier är inblandade. Hur det kan gå till i Sverige har jag redan utförligt redovisat  i mina bägge böcker: Från bankkris till börskris och Från folkhem till fattigstuga (Bankrättsföreningen 2003 och 2004) .

Ännu har det inte gått så långt som i Ryssland där man fängslar oppositionella entreprenörer och företagare som man ligger i tvist med. Det sker  för att man lättare skall kunna beslagta tillgångar, när stora ekonomiska värden står på spel. I Sverige nöjer man sig med att förtala dem i olika olagliga register, som sprids hos domstolarna, polis och åklagare, som jag tidigare redogjort för i mina böcker. I bägge länderna förföljs och förtalas många driftiga entreprenörer företagare av både banker och myndigheter, vilket allvarligt skadar bägge ländernas trovärdighet och utarmar näringslivet.

I oktober 2004 kunde den ryske superoligarken och skaparen av det framgångsrika oljebolaget Yukos fira sitt första år bakom galler. Svenska fondbolag hotar nu att stämma ryska staten inför internationell domstol och begära skadestånd för de stora förluster som orsakats genom Yukosaffären. Sverige är en av de största portföljförvaltaren på den ryska aktiemarknaden. Den svenska allmänheten som satsat stora pengar har redan gjort betydande förluster.

Mattias Westman som leder fonden Prospery Capital uppges att redan ha förlorat 425 miljoner kronor, efter det att de ryska myndigheterna börjat attackera det välskötta oljebolaget i syfte att ta över alla  tillgångarna sommaren 2003. Svenska Rysslandsfonder som Prosperty, East Capital, H&Q, och Robur har tillsammans investerat mer än 22 miljarder på den ryska börsen.

De svenska portföljförvaltarna hävdar nu att många domar mot Yukos varit direkt felaktiga även ur rysk juridisk synpunkt. Vad man nu är rädd för är att minoritsägarnas intressen helt kommer att sättas ur spel., som ett reslutat av det politiska spelet i de ryska domstolarna. Många tror att Yukos inom kort kommer att säljas långt under marknadsvärdet till det statskontrollerade gasbolaget Gazprom.

I Sverige har den framgångsrike finansmannen Erik Penser och hans företag Yggdrasil redan kontaktat internationell domstol. Bolaget Yggdrasil har stämt svenska staten inför Europadomstolen, för att inte längre följa reglerna för pantrealisation, när staten den dåvarande delstatliga banken Nordea (gamla Nordbanken) lade beslag på aktiemajoriteten i Nobelindustrier och behöll hela övervärdet i aktierna på cirka 3 miljarder  i samband med den svenska bankkrisen.

Erik Penser var inte den enda företagaren som råkade illa ut, när de svenska bankerna befann sig i kris, för att man inte längre uppfyllde sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad. Totalt beräknas 60.000 skötsamma svenska fastighetsägare och företagare fått sina tillgångar beslagtagna och krediter uppsagda under krisen som varade mellan 1987 – 1993.

I dag upprörs många utländska aktörer av det tvivelaktiga juridiska spel som sker i domstolarna i Yukosfallet, precis som man tidigare reagerade mot hur de de svenska bankerna kunde behandla fastighetsägare och företagare, under den svenska bankkrisen.

Enligt mitt sätt att se det finns det bara ett sätt att komma tillrätta med dessa allvarliga problem. Det är att både Sverige och Ryssland återskapar ett fungerande domstolsväsende, som också tillvaratar den enskildes intressen. Så länge som nuvarande förhållandena består, att vare sig en tillräcklig hög kvalitet på domarkåren kan upprätthållas, och den oblyga inblandning i dömandet från de politiska instanserna består, måste bägge ländernas domstolar betraktas som rent politiska.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt
 

Bankrättsföreningen