[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Själv tänker jag genast på den omfattande politiska inblandningen från vänster till höger under den svenska bankkrisen 1987 – 1993 när inga lagregler följdes. Under denna period kunde krisbankerna via sina olika ”skräpkreditföretag” med statliga Securum i spetsen obehindrat plundra och försätta många företagare i konkurs. Därför förstår jag genast hur oerhört viktiga Kydlands och Prescotts ekonomiska teorier är.

Bägge är verksamma i USA. Professor Edward Prescott är verksam vid Arizonauniversitetet. Professor Finn Kydland har varit verksam vid universitetet i Pittsburgh. Han skall flytta till ett nytt universitet i Santa Barbara, där man sedan länge planerat att inrätta ett nytt institut för makroekonomi.

Bägge får priset för sina insatser i dynamisk makroekonomi – som enligt priskommittén kan komma att påverka den ekonomiska politiken i allmänhet och penningpolitiken i synnerhet.

Egentligen var pristagarna snyltgäster på den stora Nobelfesten som hölls den 10 december 2004. Priset i ekonomi har inte någonting med Alfred Nobel att göra. Det stora ekonomipriset är ett påhitt från den svenska Riksbanken från år 1969. Till skillnad från alla andra priser som delas ut är det således de svenska skattebetalarna som betalade ut cirka 10 miljoner kronor, som delades lika mellan de två pristagarna i ekonomi.

Pristagarnas Finn Kyldland och Edward Prescotts prisbelönta teorier, stämmer väl överens om hur skadlig politikers inblandning kan vara. Det gäller både vad som hände under den svenska bankkrisen, och den katastrofala ekonomiska situationen i Argentina. Medan Sverige, med hjälp av företagarnas tillgångar, de f d stinna pensionskassorna och världens högsta skattetryck, fortfarande arbetar på att ta sig ur den svåraste ekonomiska krisen i Sveriges historia, är situationen annorlunda i Argentina, som inte längre har några större ekonomiska reserver kvar att ta av.

Trovärdighetsproblemen är så djupa i Argentina att inga standardlösningar tycks hjälpa ansåg Finns Kydland i samband med sin prisföreläsning i Stockholms universitets Aula Magna, när han själv tog upp de djupa ekonomiska problemen i Argentina, som han nyligen besökt.

Precis som i Sverige är den stora statsskulden ett stort problem som slår hårt mot både allmänheten, företagen och småspararna i bägge länderna. Trots att man redan beslagtagit 258 miljarder av pensionärernas pengar har Sverige har fortfarande mer än 10 år efter bankkrisen inte lyckats amortera av en enda krona av de tusen miljarder kronor på statsskulden, som uppstod under bankkrisen.

Efter kraschen 2001 befinner sig Argentina i en ond cirkel. Medan bankerna plundrade företagarna under den svenska krisen, fick de argentinska spararna se två tredjedelar av sina insatta medel utplånade, då peson devalverades.

Precis som i Sverige försvarar sedan domstolarna i Argentina politikernas olagliga beslut. Medan svenska domstolar hittills gjort allt för att dölja när bankernas obeståndssituation inträffade och fortfarande försvarar bankernas agerande under bankkrisen, slog Högsta domstolen i Argentina i slutet av november 2004 fast, att det Argentinska devalveringsbeslutet var lagligt. Varken bankerna eller regeringen behöver gottgöra de drabbade Argentinska småspararna.

Någon gottgörelse har fortfarande inte de bankkunder fått som utsattes för krisbankernas härjningar under bankkrisen. Därför måste den politiska hanteringen av denna kris betraktas som ekonomiskt vansinne, när det bara skulle kostat en tiondel, att både rädda krisbankerna, och se till att framtidsföretagaren fick fortsätta att växa sig starka i Sverige.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt
 

Bankrättsföreningen