[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Eftersom jag själv redan hunnit läsa och recenserat Elmbrants bok, vill jag påstå att Joakim Stymne inte vet vad han talar om. De kapitel som handlar om både bankkris och börskris, och vilka som är ansvariga för eländet, är alldeles utmärkt författade.

Precis som under den finska bankkrisen har aldrig bankernas och politikernas ansvar diskuterats ordentligt i Sverige, trots att åtskilliga böcker skrivits i detta ämne. Själv har jag redan hunnit skriva 3 böcker om både bankkris och börskris, och gör det fortfarande i min senaste bok: Härdsmälta som utkommit samtidigt som Björn Elmbrants bok.

Forskning i Finland har visat att 14.000 finnar har avlidet efter den finska bankkrisen. Denna siffra torde vara ännu högre i Sverige, då 60.000 skötsamma företagare helt oförskyllt fick sina krediter uppsagda och tillgångar beslagtagna av krisbankerna och de statliga och privata ”skräpkreditföretagen” med Retriva och Securum i spetsen. 400.000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet.

Själv känner jag flera personer som både begått självmord och avlidit, på grund av den orättfärdiga hanteringen av bankkunderna den svenska bankkrisen, där fastighetsägarna och företagarna fått lida, för att bankerna var på obestånd.

Trots att Sveriges Riksdag redan beslut om att en utreda den svenska bankkrisen ordentligt, genomför statsminister Göran Persson på eget bevåg en helt annan undersökning, för att utreda etik- och moral inom näringslivet, med några av de tyngsta aktörerna som medverkande. Några är personer som utrett etik – och moral, är samma som själva varit ansvariga för hanteringen av den svenska bankkrisen, med den svenske f d finansministern Erik Åsbrink som ordförande för den så kallade Etik – och Förtroendekommissionen.

De svenska bankerna gör fortfarande allt för att dölja vad de ställde till med under både bank – och börskrisen. För att själva kunna hantera de flesta klagomål i egen regi skapar man dessutom Konsumenternas Bank – och Finansbyrå med 4 heltidsanställda som funnits i 10 år. Denna organisation finansieras i sin helhet av Svenska Fondhandlarföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Bankföreningen.

Detta med det enda syftet med bankernas egen klagomur för att få bort Bankrättsföreningen som är en av de två oberoende föreningarna som företräder bankkunderna i samma ärenden. Vi har verkat sedan 1994 på samma sätt som Konsumenternas Bank – och Finansbyrå gör. Den enda skillnaden är att vi företräder bankkunderna i stället för bankerna.

I sin bok pekar Björn Elmbrant på att i USA har redan elva banker tvingats av New Yorks drivande distriktsåklagare Elliot Spitzer att betala ut 13 miljarder doller i skadestånd för vad de ställt till med mot sina kunder. Sverige har en svagare lagstiftning, som vi kan tacka Erik Åsbrink för, skriver Björn Elmbrant. Därför är det också få som hittills fått någon ersättning alls för vad bankerna ställde till med under bankkrisen.

I Sverige har bankerna bara behövt betala ut småsummor i förlikningar i en handfull fall som dömts till bankkundernas fördel, eftersom Högsta domstolen (HD) använder sig av Bankföreningen som remissinstans i stället för att följa vad som sägs i den svenska avtalslagen och den europeiska bankrätten och vad som stipuleras om äganderätten i Europakonventionens bestämmelser. (6 art 1§)

Nu kommer snart den första romanen om bankkrisen i Finland, som skrivits av författaren Nina Honkanen. Den har slagit ner som en bomb – redan innan den givits ut. Den beräknas komma ut i slutet av september 2005. Men redan har människor börjat ringa till författaren och gråter. Politiker har börjat diskutera lagändringar. Boken petar i ett djupt inrikespolitiskt sår som fortfarande inte är läkt i Finland. Det har det heller inte i Sverige.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen

Bankrättsföreningen