[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Nordea liv kommer att få rött ljus när Finansinspektionens (FI:s) nya tillsyningsmetod börjar gälla efter årsskiftet den 1 januari 2006. Nordea är inte ensam. FI kommer att hissa varningsflagg även för Handelsbanken Liv, Salus Ansvar och SPP om inte dessa bolag snarast förbättrar sin likviditet.

”Vi skall förebygga kriser, men det hindrar inte ett högt risktagande i de bolag som har en stark kapitalbuffert” sa Eva Ekström på Finansinspektionen i en intervju i Dagens Industri (DI den 7 oktober 2005) när hon kommenterade den nya bevakningen av livbolagen.

I samma artikel kommenterar Tomas Flodén en av konstruktörerna bakom det nya tillsyningsverktyget och hur bevakningen skall gå till. ”Trafikljusmodellen ska mäta bolagens motståndskraft mot förändringar i räntor, aktier och fastighetspriser,” säger han. Rött ljus får de bolag som inte klarar ett svenskt börsfall på 40 procent eller ett utländskt börsfall på 37 procent om det är valutasäkrat.

Rött ljus får bland annat de som inte klarar av om kronan försvagas med 10 procent eller om fastighetspriserna faller med 35 procent. Eller en förändring på 30 procent i den svenska nominella räntan eller en förändring på 30 procent i svensk realränta (längsta löptiden)

Bolagen måste också klara av en förändring på 25 procent i nominell euroränta och förändring på 30 procent i övrig utländsk ränta (10 år) och fördubblad kreditrisk på företagsobligationer (mätt som räntedifferensen mot riskfria statsobligationer.)

Grönt ljus får de bolag som klarar av att hantera ovanstående krav.

För mig som bevakat och skrivit om det svenska banksystemet under de senaste 10 åren, i fyra böcker och i både dags- och fackpress, är denna nyhet välkommen. Skall vi få Sverige på fötter igen och rädda välfärden, måste bevakningen av både banker och övriga kreditinstitut skärpas väsentligt.

Finansinspektionen som också granskar bankernas kapitaltäckningsgrad har fått en ordentlig åthutning från regeringen för att man inte skötte detta under bankkrisen. Men även här börjar man nu begripa att internationella regler som man förbundit sig att följa inte skall kunna översättas med svenska regler, som man inte behöver bry sig om att följa.

Som jag redan skildrat körde ju Nordbanken (numera Nordea) och de andra krisbankerna mot rött ljus under bankkrisen. De 60.000 företagare som man körde över har fortfarande inte fått någon ersättning för de stora skador som då uppstod. I stället passade krisbankerna samtidigt på att lägga beslag på alla tillgångar i de bankkunder man körde över, men lät kunderna behålla skulderna.

Under bankkrisen var ju både bankerna och Finansinspektionen med om att sätta alla marknadskrafter ur spel när man nervärderade hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 och 70 procent, bara för att det skulle bli lättare att säga upp krediterna för skötsamma fastighetsbolag och företagare genom att påstå att ”säkerheterna hade försämrats.”

Det var också då man försvarade kronan in absurdum vilket resulterade i att den svenska kronan sjönk med 30 procent mot omvärlden, där den fortfarande ligger kvar.

”Det är viktigt att försäkringstagare får veta läget i bolaget” kommenterade Eva Ekström som är biträdande chef på FI:s stabilitetstillsyn i artikeln i Dagens Industri. Min kommentar till tillsynen av bankerna, är att det är lika viktigt att bankkunderna får veta vilken likviditet de olika bankerna har. Och att denna likviditet överensstämmer med verkligheten.

Det gjorde den inte under bankkrisen. Då spreds det dimridåer om de svenska bankernas lönsamhet, kapitaltäckningsgrad och övriga redovisning på ett sätt som aldrig tidigare har förekommit i Sverige.

Den nye VD:n i Nordbanken, Hans Dalborg, påstod för bankkunderna efter att han hade tillträtt sin tjänst 1991, att banken behövde 5,2 miljarder i en nyemission bara för att ”expandera” verksamheten. Och att banken hade god likviditet, när banken i själva verket var bankrutt redan 1990. Därmed lurade han de flesta företagarna att stanna kvar som kunder i banken.

Trots detta har fortfarande ingen i krisbankerna ställts till ansvar för de redovisningsmetoder man då tillämpade och vilken information man gav till sina kunder under bankkrisen, vilket måste anses som anmärkningsvärt med vilka mått man än mäter.

För mig som ordförande i både Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund har Nordea fortsatt att köra mot rött ljus så länge man inte bryr sig om att betala tillbaka de 65 miljarder som man lånat av staten, och så länge man inte (vilket också gäller de övriga krisbankerna) betalar tillbaka för den skada man vållade och vad man stal från sin kunder under krisen.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen