[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

I februari 2005 gav Timbro ut Ain Rands klassiska idéroman ”Och världen skälvde” som jag redan har recenserat i Sundsvalls Tidning (ST 2005-11-18). När jag skrev recensionen tänkte jag på hur Rands värsta farhågor, som hon ger uttryck för i boken, redan blivit verklighet i dagens Sverige.

Det anser nog också Mattias Svensson, som arbetar som Fellow vid Timbro förlag och givit ut boken här. Ayn Rands klassiska idéroman ”Och världen skälvde” utgavs för första gången 1957 i USA. Det har således tagit boken nästan 50 år att nå Sverige. Svensson nöjde sig inte bara med att bara ge ut boken. För att visa på bokens aktualitet skickade han ut 62 böcker tillsammans med följebrev till olika personer – generaldirektörer, artister, kulturskribenter, företagsledare och fackliga företrädare för att få dem att reagera på bokens innehåll.

Några av breven som visar på bokens stora bärighet på det svenska samhället förfall förtjänas att återges här: Sture Nordh, chefen för fackföreningen TCO, fick följande brev:

”Hej Sture ! Du har profilerat dig och din fackorganisation bland annat genom att spela på farhågor kring ny teknik. Den här romanen beskriver på ett pedagogiskt sätt hur frihet för den som vill att pröva det nya och okända är en bättre väg en restriktioner, larmrapporter eller att spela på människors osäkerhet för att framställa sig själv i god dager. Läs för säkerhets skull sidorna 244 –264 extra noggrant och försiktigt”

Finansminister Pär Nuder fick ett annat tankeväckande brev som lyder: ”Hej Pär ! Den här romanen har en grå eminens vid namn Wesley Mouch ( s 564 – 565), chefkoordinator på Byrån för ekonomisk plan-och resurshushållning, som blivit det han blivit på grund av folk som känt sig trygga med att befordra en nolla. Kanske har den något att säga om dagens Sverige ?”

Även Christina Stenbeck som är arvtagare till MTG, Metro mm fick en bok och ett brev som borde muntra upp henne:

”Hej Christina ! Den här är en roman om hur en ung arvtagerska kämpar för att hålla ett affärsimperium på fötter. Det är också en lektion i kapitalistiskt självförsvar. ( T ex sidorna 431 – 436 och sidorna 500 –508) Läs den ! Det har du förtjänat”

Visst är boken ”Och världen skälvde” en lektion i kapitalistiskt självförsvar. Det är det tydligaste försvar för ett produktivt samhälle, som jag någonsin läst. I ett land där den offentliga sektorn gör oss maktlösa och ofria, är Rands bok ett ljus i mörkret för att vägleda oss genom att visa hur vi skall bära oss åt för att vända utvecklingen och få båten Sverige på rätt köl igen.

Men det är bråttom. Eftersom det är uppenbart att den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern inte vill ha några företagare kvar i Sverige.

Det senaste exemplet vad myndigheterna kan hitta på är lagen ”Lex Uggla” som tvingar företagare att betala privat förmögenhetsskatt på företagspengar som lagts undan för investeringar. Ett praktexempel på lagstiftning som hindrar den enskilda företagaren att utveckla sitt företag.

Lex Uggla är uppkallad efter den svenska egenföretagaren och sångaren Magnus Uggla, som ville spara pengar i sitt bolag för att bygga upp ekonomiska reserver. Den nya lagen fick nog honom och alla de andra företagare som drabbades att må ordentligt illa. Vad regeringen har beslutat är att det är Skatteverket, och inte den enskilde företagaren, som skall besluta hur mycket pengar som får finnas i ett företag. Med detta system kan vem som helst på lösa grunder drabbas av både förmögenhetsskatt och straffskatt.

I Dagens Industri berättas också om Björn Lindberg, som driver verkstadsföretaget Ceka Metall utanför Stockholm. Lindberg har 5,8 miljoner i eget kapital som är avsedda för investeringar. Men det anser inte Skatteverket som anser att han bara behöver en bråkdel av dessa pengar för att kunna expandera sin verksamhet. Resterande beloppet, plus straffskatt vill därför Skattemyndigheten lägga beslag på.

Vad svenska politiker har beslutat är att Skatteverket på egna grunder kan kräva miljoner kronor i extraskatt på fiktiva förmögenheter. Det är på liknande sätt som företagarna behandlas av makthavarna i Ain Rands bok. Skillnaden mellan romanen och den svenska verkligheten är att politikerna i romanen ändå ville behålla företagen, för att kunna styra dem efter eget godtycke.

I Sverige vill man uppenbarligen bli av med företagarna för gott. Det visar ur Skatteverket tillåts agera mot företagare i landet. Självfallet måste det vara upp till varje företagare att själv bestämma, vad som ska investeras och hur mycket, och vilken likviditet man vill ha i bolaget.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen