[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det skriver professorn i nationalekonomi och chefen för Industrins utredningsinstitut (IUI), Magnus Henrekson i Dagens Industri (DI 2006-01-24) apropå ny SNS-studie, som presenterades samma dag som artikeln i DI. I 33 av 35 länder skapar ökad tillväxt fler jobb. Men inte i Sverige. Trots tolv år av hög tillväxt i Sverige, från de företagare som klarade av att överleva krisen, har antalet sysselsatta i Sverige fortfarande inte ökat.

Min egen uppfattning är att vad som skedde mot företagarna under bankkrisen gör att Sverige har blivit det mest utpräglade fallet av ”jobless growth” i hela industrivärlden. SNS-rapporten visar också att i Danmark höjer en procents tillväxt sysselsättningen med 0,25 procent. I USA med 0,5 procent och i Spanien med hela 0,6 procent.

Studien ”Tillväxten och sysselsättningen i 1990–talets kölvatten” som Magnus Henrekson tagit fram tillsammans med Steven J Davis vid University of Chicago – inom ramen för ett SNS-projekt – visar att Sverige långsiktigt helt saknar positivt samband mellan tillväxt och sysselsättning. Med ett danskt samband skulle en tillväxt på 4 procent ge oss drygt 40.000 nya jobb och ett spanskt 100.000 jobb.

Andra orsaker till att det inte går att skapa nya jobb efter de 400.000 jobb som försvann under bankkrisen, som Birgitta Swedberg som är forskningsledare på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) lyfter fram i en debattartikel i Dagens Nyheter (DN 2006—01-24) är Sveriges alltför höga skatter och små löneskillnader och alla bidrag från ”välfärdsstaten” vid sidan om de rena löneinkomsterna.

”Färre jobb skapas och människor väljer att arbeta mindre för att det lönar sig sämre”, skriver hon i DN. Hon glömmer då bort varför den stora gruppen av småföretagare, som alltid brukar etablera sig i samband med tillväxt, fortfarande lyser med sin frånvaro i Sverige. Min egen uppfattning är att detta beror på den utbredda rädslan, för vad staten och bankerna kan hitta på mot skötsamma företagare i Sverige.

Enligt näringsminister Thomas Östros borde 2006 bli tjänstenäringens år. Den socialistiska regeringens spår därför fortsatt hög tillväxt med minst 100.000 nya jobb inom två år. Ändå är antalet sysselsatta nu 6 procent lägre än 1990, samma år då de svenska krisbankerna hamnade i en obeståndssituation, och inte längre kunde uppfylla sina lagstadgade kapitaltäckningsgrad. Men i stället för att begära sig själva i konkurs, sade bankernas upp krediterna för många av sina kunder för att sedan plundra både entreprenörer och fastighetsägare..

Företagarna blir bara färre. Sedan bankkrisen har antalet företagare minskat med 9 procent.

Den kraftiga minskningen av antalet företagare sedan krisen är unik för Sverige. De länder som ingick i EU före utvidgningen 2004 har i genomsnitt fått 9 procent fler företagare.

I Sverige förhåller sig precis tvärtom.

Sättet som banker och staten behandlar företagare återspeglar sig också i minskad ekonomisk frihet. Sverige har tappat stort i frihetsligan. Tidigare låg landet på tionde plats. I dag befinner sig Sverige på en mindre hedrande nittonde plats, när Heritage Foundation rankar allt från konkurrens till skattetryck för tolfte året i rad i sitt index för ekonomisk frihet.

Med ett sådant förhållningssätt mot företagare som bankerna och staten fortfarande tillämpar, kommer det att dröja länge innan Sverige är på rätt köl igen. Den fråga som jag ställer mig är därför, hur länge landet har råd att vänta med att ställa de som orsakade bankkrisen till svars, för vad då åstadkom mot både företagarna och Sverige ?

En annan fråga som också borde besvaras är varför rapporten, som är en uppföljningsrapport till en studie som gjordes för 10 år sedan som också innehåller en stor forskningssatsning med titeln ”Att reformera välfärdsstaten – amerikansk perspektiv på den svenska modellen” har tagit vad som hände under bankkrisen ?

Vågar inte forskarna på SNS berätta vad som hände under bankkrisen för sina amerikanska kollegor när den senaste undersökningen gjordes ? De borde ha berättat vad som blev de katastrofala följderna, när den svenska regeringen under ledning av statsminister Carl Bildt och bankminister Bo Lundgren valde att rädda krisbankerna på företagarnas bekostnad ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt
 

Bankrättsföreningen