[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

En metod som statsmakterna flitigt använder sig av i Sverige är Personuppgiftslagen (PUL) som Bankrättsföreningen fått känna av, när man försökt tysta vår obekväma hemsida med hänvisning till brott mot personuppgiftslagen. Många retar sig på föreningens välbesökta hemsida på nätet som startade 1996. 2006 fyller vi 10 år. Under de första 9 åren har cirka 1 miljon svenskar varit inne för att ta del av nyheterna på vår hemsida. Bara under det sista året har närmare 1 miljon läsare varit inne och studerat de ekonomiska frågeställningar som finns på www.bankrattsforeningen.org.se

Föreningens webbmaster redan från starten heter Börje Ramsbro. Själv har jag från början svarat för de flesta ledarartiklarna och ”dagens boktips.” Jag har hittills ostraffat – i mina fyra böcker och på föreningens hemsida – kunnat berätta om vad bankkrisen inneburit för alla de som orättfärdigt drabbades, samtidigt som jag också talat om vilka det är som är de skyldiga till Sveriges största ekonomiska kris genom tiderna. Och vilka som borde straffas.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Vare sig regeringen eller riksåklagaren gillar vår hemsida eftersom vi namnger skyldiga bankanställda och politiker med namn. För detta dömdes först Börje Ramsbro till böter för brott mot personuppgiftslagen i både tingsrätt och Svea hovrätt. Det var först genom Högsta domstolens (HD:s) dom i mål B 293-00 meddelad i Stockholm den 12 juni 2001 som Högsta domstolen befriade Börje Ramsbro. Dels från skyldigheten att utge avgift enligt lagen om brottsofferfond, dels från honom av tingsrätten ålagd skyldighet att betala tillbaka viss del av kostnaden för försvaret.

I dagens Europa sätts ekonomin i främsta rummet. Så har det inte alltid varit. Tidigare var försvaret av den religiösa läran ett viktigt maktmedel för Europas framväxande och alltmer auktoritära statsmakter för att stärka sitt grepp om den enskilde individen. Det framgår bl a av den svenska lagstiftningen från 1734 som säger att:” Vilken som af uppsåt, med ord eller skrifter lastar och smädar GUD, hans heliga ord och Sakramenten, miste livet”. Så stod det i missgärningsbalkens första paragraf.

Europa på 1500-talet var en kontinent av religiös fanatism, kättarbål och blodiga inbördes strider i trons namn. Dåtidens kungar gjorde allt för att hävda sin centralmakt. I opposition mot denna makt fanns bla protestantism som spred sig som en löpeld i Frankrike. En del av denna religion Kalvinism, som var av det mest renodlade och radikala slaget, vars predikanter vände sig mot kungar, angrep biskopar slog sönder helgonbilder och vanhelgade kyrkor. Under denna period hade Sverige valt en statsmaktsvänlig lutherdom, medan fransmännen rycktes med av det extrema.

Efter blodiga inbördesstrider i religionens namn i Frankrike, var det dags för en symbolisk försoning i augusti 1572. Den protestantiske ledaren Henrik av Navarra kom till Paris för att gifta sig med den katolske kungens syster. Men försoningsfesten slutade med ett blodsbröllop.

Kungen och de katolska ledarna hade i förväg bestämt sig för att slakta de protestantiska rivalerna. Den 24 augusti mördades de protestantiska adelsmännen som följt med Navarra i bröllopsföljet. Därefter förföljdes och mördades omkring 10.000 protestanter, bara i Paris och ytterligare tiotusentals runt om i Frankrike under de följande dagarna.

Henrik av Navarra undkom oskadad. Den gången klarade han sig genom att tillfälligt byta tro.

Efter denna händelse som kalla för Bartolomeinatten var Frankrike var nära att slitas sönder av lokala inbördeskrig. Katolikerna samlades kring ätter Guise och hugenotterna kring amiral Coligny och Henrik av Bourbon som var kung av Navarra, ett litet kungarike vid foten av Pyréneerna, mellan Frankrike och Spanien.

Bataljen slutade med att både kungen och Henrik av Guise mördades. Kvar fanns då bara Henrik av Navarra. Han insåg snabbt att religionen låg honom i fatet och för att få Paris att öppna sina portar och erkänna honom regent övergick han till sist permanent till katolicismen med motiveringen att: ”Paris är väl värt en mässa”.

Dagens strid om yttrandefriheten på Bankrättsföreningens hemsida är för närvarande avslutad. Den slutade med en seger för yttrandefriheten i viktiga ekonomiska och juridiska spörsmål. Striden om religionsfrihet – vad som får sägas i religiösa frågor rasar vidare. Senaste exemplet är de uppmärksammade Muhammedteckningarna i Jyllands–Posten i Danmark, som smädar profeten Muhammed har fått många att protestera mot både upphovsmännen till teckningarna, Jyllands–Posten och Danmark.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt
 

Bankrättsföreningen