[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det går bra för bankerna. Sveriges fyra största banker fortsätter att redovisa rekordvinster. Bara under det förra året gjorde de fyra storbankerna en rörelsevinst på 71 miljarder. Det är dubbelt så mycket som Ericssons vinst. På bekostnad av allmänheten och företagen har storbankerna tillsammans tjänat 252 miljarder kronor, bara under de senaste fem åren.

Det går inte lika bra för företagen. Under bankkrisen försvann 60.000 skötsamma företag. 400.000 anställda kastades ut i permanent arbetslöshet. Samtidigt som de f d krisbankerna passade på att berika sig själva ordentligt på allmänhetens och företagens bekostnad.

Därför har nu organisationen Svenskt Näringsliv under ledning av den f d riksbankschefen Urban Bäckström tvingats att bilda en Kris– och Framtidskommission. Där försöker man nu ersätta de 400.000 arbeten som permanent försvann under bankkrisen, med 500.000 nya jobb. Hur det nu skall gå till ?

Kommissionen har under 2005 hållit fem inledande hearingar med företagare runt om i landet. Under våren kommer tre rundabordsamtal med ekonomer och experter från olika delar av samhället, på temat ”hur vi får 500.000 ny jobb i näringslivet på fem år” att hållas.

Kommissionen leds av Svenskt Näringslivs Urban Bäckström. Ledamöter är Signhild Arnegård Hansen, vice ordförande i Svenskt Näringsliv och VD för Svenska lantchips, Stig Claesson, VD för Doxa Plast, Jens Spendrup, VD för Spendrups Bryggerier, Johan Sjöberg, ägare till Svenssons i Lammhult och VD för Möbelriket, Charlotte Bohman, VD i Fanérkompaniet och Henrik Borelius, VD för Attendo.

Själv deltog jag i den andra av dessa hearingar som ägde rum på Finlandshuset på Snickarbacken i Stockholm den 22 februari 2006. I panelen medverkade bl a experter som Magnus Henrekson, Anders Isaksson, Bengt Westerberg, Gunnar Wetterberg och Ulla–Maj Wideroos. Urban Bäckström som ledde utfrågningen ombad panelen komma med synpunkter, hur vi på nytt skall kunna få fart på Sverige igen.

Författaren och journalisten Anders Isaksson efterlyste en diskussion om mål och medel. Han menade att politikernas största engagemang, aldrig varit hur vi skall hitta nya jobb, utan hur man skall fördela den allt större mängd pengar staten plockar in från allmänheten och företagen.

Den f d folkpartiledaren Bengt Westerberg erkände öppet att i dag är Sveriges största ekonomiska problem tillväxt utan jobb. (jobless growth) Fenomenet började i samband med bankkrisen. Huvudproblemet att det saknas jobb, trodde han att vi kommer att tvingas leva med ett bra tag framöver. Magnus Henrekson klagade på det svenska investeringsklimatet. Den inbjudna politikern från Finland Ulla-Maj Wideroos trodde att allt skulle bli bra igen, om man bara ökade tryggheten för företagarna, tog bort förmögenhetsskatten och sänkte reavinsten.

Så lätt att skapa nya arbetstillfällen, som de medverkande experterna vill ge sken av, är det nog inte. Det tar tid att skapa nya företag. Förutom det stora ansvaret att driva företag är allt entreprenörskap också riskabelt.

Det stora underliggande problemet är att ungefär en miljon människor i dag står helt utanför arbetsmarknaden, vilken den tidigare LO-utredaren Jan Edling påpekat. Den grundläggande orsaken till detta – som kommissionen redan konstaterat – är att det finns för få arbetsgivare i form av växande företag i vårt land och att det kommer till för få nya företag.

Vad man därför måste fråga sig är hur detta kan komma sig. Svaret på den frågan finns redan i ”rapport om revisionsenkäten” (1992) som tagits fram av föregångaren till Svenskt Näringsliv, Svenska Arbetsgivareföreningens (SAF). Det är den f d chefekonomen i SAF Jan Herin och Thomas Backteman som utförligt besvarat frågan. Bakgrunden till undersökningen var den allt vanligare kritiken från många företag, mot bankernas omilda behandling av företagare under bankkrisen.

I undersökningen kunde SAF själva konstatera hur bankerna misshandlade företagarna under krisen. Den fråga som jag därför vill ställa till svenskt Näringslivs nye chef Urban Bäckström varför ni inte bryr er om att skydda medlemsföretagen när ni ser vilka stora konsekvenser bankkrisen fått för företagandet i Sverige och hela den svenska ekonomin ?

Borde inte politikerna tvinga bankerna betala tillbaka en del av vad man tagit från företagen under krisen ? Nu när det går så bra för bankerna. Först då kan vi på nytt skapa ett bra näringsklimat i landet.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen