[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det som är mest anmärkningsvärt med dagens Sverige i är att aktörerna som begår de största ekonomiska brotten inte straffas för sina försyndelser. Oskyldiga människor som drabbas och utpekas som klandervärda, eller plundras på sina tillgångar, kan få hela sina framtid förstörd, utan att de skyldiga ställs till ansvar.

Det gäller bankernas agerande mot sina kunder, under bankkrisen då krisbankerna ostraffat kunde lägga beslag på sina kunders egendom, trots att det var bankerna som var på obestånd.

Det innefattar socialdemokraternas IB-register över politiskt oliktänkande, där människor med annorlunda politisk uppfattning betraktas som klandervärda, och myndigheterna vägrar uppge namnen på de som som varit uppgiftslämnare. I många fall har man redan kunnat konstatera att uppgifterna varit falska, utan att de drabbade kompenserats på något sätt. Samma förhållande gäller bankernas olagliga register över sina företagskunder – där självaste rikspolischefen Sten Heckscher (s) var inblandad – och känner till alla uppgiftslämnare, men trots min polisanmälan vägrar att utreda frågan.

Även personer som jag själv som i artiklar och böcker skriver om dessa händelseförlopp, anses av de svenska myndigheterna vara både opatriotiska och utgöra en risk mot rikets säkerhet. Jag själv vet att jag finns med i ett sådant register. Det gör även författaren Vera Efron, som efter att hon flytt till Sverige från det gamla Sovjetunionen, fått uppleva samma typ av hatkampanjer mot företagare, som i sitt förra hemland.

Vad Vera Efron drabbades av, har hon gemensamt med många företagare. Hon gjorde allting rätt, men fick ändå fel mot det svenska skatteverket. När hon skrev en bok om eländet stämplades hon som en säkerhetsrisk, av den svenska rikskriminalen. I den självbiografiska romanen: ”Aktiebolaget Rysk Roulette” blottade hon sig själv, berättade om sin uppväxt i Sibirien, om sin fars svek och om diktaturens allomfattande hjärntvätt i det gamla Sovjetunionen.

Hon redogör för flykten till Sverige som blev en mardröm. Sedan hon startat ett företag råkade hon snart ut för myndigheternas maktfullkomlighet. Det skedde i form av en skattehandläggare på Skatteverket som agerade både utredare, åklagare och domare och på grumliga grunder försatte hennes företag i konkurs. Vera Efron blev så knäckt att hon hamnade på sjukhus. Ett tag ville hon inte leva längre. Det är denna känsla av förnedring, maktlöshet, utsatthet och skam över att ha tvingats i konkurs, som hon ingående beskriver i sin bok.

Hon är inte ensam. Många rättslösa företagare som jag skrivit om, har råkat ut för samma sak. Ett flertal företag har tvingats i konkurs när Skatteverket har upptaxerat dem. Trots att deras ärenden inte har avgjorts i domstol, har de inte fått anstånd med betalningen och därför tvingats i konkurs, även om det senare visat sig att de haft rätt i sak.

När Vera Efron skriver vad hon utsatts för är det sin egen verklighet hon beskriver. Det gör inte Ayn Rand, som beskriver andras verklighet på ett lika levande sätt. Även hon skriver i romanform, utan att själv behöva uppleva allt vad Vera Efron gått igenom.

Ayn Rand föddes som Alisa Rosebaum i St Petersburg. Hon och hennes två yngre systrar växte upp i en intellektuell medelklassfamilj. Rand var intellektuellt brådmogen och duktig i skolan. Eftersom inte hon heller lyckades hålla tyst om sin stora frustration över det kommunistiska systemet, ordnade hennes familj ett visum åt henne så hon kunde åka iväg till släktingar i Chicago. Hon återvände aldrig till sitt forna hemland.

”Vem är John Galt”? frågar Ayn Rand i sin bästsäljare ”Och världen skälvde”. (Atlas Shrugged, 1957) Frågan är retorisk och upprepas ofta i boken. Den är ett slaguttryck som sammanfattar all den rädsla, uppgivenhet och cynism som präglar berättelsen om ett samhälle på dekis. Det samhälle som Rand så väl beskriver kunde lika gärna vara Sverige av i dag. För på det sättet som företagare behandlas Ayn Rands romaner, får företagare uppleva även i vårt land.

Det är resultatet av den socialistiska politiken. Sverige har förvandlats till ett samhälle där människorna är rädda för staten. Individen får så tillbaka för kollektivet. Politiskt godtycke urholkar företagsamheten. Byråkratin växer och blir alltmer korrupt. Företagare bespottas för att de vill tjäna pengar. Företag försvinner eller går i konkurs. Känns bilden av Sverige igen ?

Det är dessa hot som Vera Efron och Ayn Rand skriver om i sina böcker. Hotbilder som kommer inifrån. För de upplysningarna borde rikspolisen tacka för informationen, i stället för att stämpla Vera Efron som en säkerhetsrisk.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen