[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Fyra av tio medlemsföretag i Stockholms Handelskammare övervägde för ett år sedan att flytta verksamheten utomlands. Efter alla oegentligheter, som krisbankerna och politikerna gjorde sig skyldiga till mot svenska företagare under bankkrisen, misstror i dag nio av tio företagare politikernas vilja att förbättra det svenska företagsklimatet.

När den amerikanska affärstidskriften Forbes för en tid sedan jämförde investeringsklimatet i olika länder hamnade Sverige först på 18:onde plats. Våra grannländer Danmark och Finland återfinns i samma undersökning i den absoluta världstoppen.

Peter Egardt VD för Stockholms Handelskammare och Jens Spendrup som är dess ordförande hävdar i en debattartikel i Dagens Industri (DI, 2006-03-04) att för många svenska företag är det i dag viktigare att klimatet för företagande är bra i Brasilien, Indien, Kina och Ryssland . De har valt att expandera utanför Sveriges gränser. I dag nöjer de sig att, i bästa fall ta hem vinsterna till Sverige, innan de återinvesteras i något annat land. Deras tillväxt utanför Sverige är inte det största problemet. Det är bristen på stimulans att växa hemma i Sverige.

Tudelningen i svensk ekonomi, med en livskraftig företagsamhet med rötter i vårt land men i huvudsak verksam utanför landets gränser, och en inhemsk sektor som lever under betydligt tuffare villkor, blir allt tydligare menar Egardt och Spendrup i sin analys över det svenska företagsklimatet.

De fyra reformer av strategisk betydelse som Peter Egardt och Jens Spendrup bl a föreslår är: öppning av merparten av de offentliga tjänsterna för alternativ konkurrens, lägre skatter och en skattestruktur som gynnar risktagande och investeringar samt en lösning av energifrågan och investeringsbehoven på trafiksidan. I praktiken står valet i dag mellan lägre skatter – fler jobb åt de arbetslösa och mer pengar kvar för dem som har ett jobb att gå till – eller högre arbetslöshet.

De svenska politikerna har all anledning till större engagemang för att skydda företagarna från de yttre hot som de svenska oligopolbankerna och staten själv representerar. Hur små företag ska kunna växa sig stora är en annan viktig fråga. I två enkäter – 2002 och 2005 – har statliga Nutek (Verket för näringslivsutveckling) tillfrågat cirka 20.000 småföretag om deras situation.

Den senaste undersökningen visar tydligt att småföretagen upplever sin situation som allt svårare i Sverige. Större hinder och orimliga krav för att bedriva näringsverksamhet försvårar arbetet för ambitiösa företagare. Godtycke från myndigheter, krångligare regler, tillståndskrav och dylikt upplevs av de flesta småföretagare som allt större hot mot deras verksamhet.

Därför klarar företagarna inte längre av att skapa tillräckligt många arbetstillfällen. ”Den svenska modellen” har skadats i grunden. Något behöver måste göras. Annars kommer den långsiktiga tillväxten att hotas.

När till och med skattexperter anställda på Skatteverket reagerar över hur småföretagare behandlas av våra myndigheter borde måttet vara rågat. Mikael Wokander som arbetat i fyra decennier på Skatteverket har både skrivit artiklar och en hel bok om eländet .(Skattmasens manifest)

Han blev så illa berörd av vad som hände småföretagaren Vera Efron som blev utsatt för rena övergrepp från Skatteverket. Och när Vera Efron reagerar på behandlingen genom att även hon skriver en bok (Aktiebolaget Rysk Roulette) utsätter rikskriminalpolisen henne för förtal, där de utmålar henne som samhällsfarlig.

Mikael Wokander berättar att när han blev ombud hos systrarna Efrons bolag för att få till stånd en rättslig prövning av skatteärendet försökte skattekontoret vägra systrarna Efron att ta del av handlingarna i ärendet. Skattekontoret hade aldrig återlämnat räkenskaperna efter revisionen. Revisionsakten innehöll material som aldrig hade presenterats för systrarna Efron.

Först sedan Wokander protesterat mot den omilda behandlingen av systrarna Efron backade Skatteverket i frågan. Han skulle få tillgång hela revisionsakten för att kunna göra en s k partsinsyn. Företagets räkenskaper var då ”försvunna”. De ”återfanns” först i april 2005 i ett arkiv på myndigheten och kunde överlämnas. Dock utan någon förklaring till varför de varit försvunna.

Med sådan behandling av småföretagare i dagens Sverige är det nog inte så konstigt att företagsamheten minskar, trots den goda ekonomiska världskonjunkturen vi för närvarande upplever. Men vad händer när lågkonjunkturen så småningom förstärks i Europa och det tillfälliga högtrycket i USA-ekonomin avlöses ?

Hur kommer det då att gå för vårt land ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen