[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Brakfesten Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 28 aug 2006 Den stora bankfesten fortsätter. I dag badar storbankerna i pengar. Enligt en artikel i Dagens Industri (DI 2006-08-26) är de fyra storbankerna (de fyras gäng) även solklara vinnare när de nya reglerna för bankernas kapitaltäckning träder i kraft vid årsskiftet. Omsätts pengarna i den vanliga utlåningsportföljen, motsvarar det ett utrymme på hela 800 miljarder kronor i ökad utlåning. Det vill säga nästan lika mycket som ett helt nytt S-E-B eller Handelsbanken, enlig DI:s ekonomijournalist Sophie Nachemson - Ekwalls artikel i DI. Nordea som redan fått 60 miljarder i lån från staten, som man fortfarande inte har betalat tillbaka till långivaren staten, räknar med att en del av pengarna som frigörs kommer att användas som utdelning till aktieägarna. Att betala tillbaka de pengar som för de stora skador som man orsakade skötsamma företagare under den svenska bankkrisen, har man tydligen inte en tanke på. Numera är det Basel 2 kommittén som bestämmer bankernas kapitaltäckningsgrad. Syftet är att skapa en gemensam standard för hur kapitalbehovet i internationellt verksamma banker skall regleras. Det var dessa regler som både den gamla Nordbanken (nuvarande Nordea) och dåvarande Gota Bank bröt mot redan den 1 februari 1990, då dessa banker fortsatte att driva verksamhet trots att de var konkursmässiga. I Basel 2 hanteras operationella affärsrisker helt separat från bankernas kreditrisker och båda kvantifieras. Bankernas verkliga kapitalkostnad måste också sammanfalla med de inhemska myndigheternas krav. Att de svenska myndigheternas krav aldrig uppfylldes under bankkrisen vet numera de flesta ekonomiskt insatta, då jag redan har berättat om orsakerna till krisen i mina fyra böcker, och på bankrättsföreningens välbesökta hemsida. Det frigjorda kapitalet ställer stora krav på bankernas förmåga att prissätta olika sorters risk. Det var denna förmåga som saknades under bankkrisen eftersom bankerna då lånat ut alltför mycket pengar till ett fåtal stora fastighetsbolag, som redovisade negativ direktavkastning. Det var för dessa misstag som allmänheten (genom extra räntepåslag) och företagarna ( genom uppsägning av krediter för skötsamma företagare) fick betala priset.Hur den nye riksbankschefen Stefan Ingves tänker hantera denna situation är det ingen som vet. Han var med redan under bankkrisen. Det var då som både riksbanken och regeringarna enades om att det var företagarna och staten som skulle betala de största kostnaderna för bankernas självförvållade obeståndssituation. Enligt artikeln i DI är de fyra svenska storbankerna av i dag extremt väl positionerade för de nya kapitaltäckningsreglerna, säger chefen för stabilitetstillsynen på Finansinspektionen. Frågan är bara hur väl Finansinspektionen satt sig in i de nya reglerna denna gång ? Om de gamla reglerna visste man ingenting alls. Både Gota Bank och Nordbanken var ju skyldiga att begära sig själva i konkurs utan att någonting hände. Hans Löwbeer som inte visste någonting alls om banker, var dokumenterat oduglig chef för den dåvarande Bankinspektionen. Det är således tack vare myndigheternas flathet och regeringarnas okunnighet som den stora brakfesten kan fortsätta. Men bankerna har lärt sig läxan, hur lätt det i själva verket är att sko sig på allmänhetens och företagens bekostnad utan att straffas, vilka dumheter man än begår. Mats Lönnerblad |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |