[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Hur denna trista situation har kunnat uppstå ger han däremot ingen förklaring till, i sin annars mycket välformulerade artikel, där Wolodarski på eget bevåg agerar ”spökskrivare” åt de tre partiledarna Göran Hägglund, Lars Leijonborg och Maud Olofsson. Det sker i form av ett ”öppet brev” som är riktat till Fredrik Reinfeldt.

Jag vill därför gärna påminna om vad Wolodarski på DN och det flesta ledarskribenter på de större dagstidningarna, vad de inte skriver om, och vad de flesta politiker nu försöker glömma inför valrörelsen: Det är vad jag själv skrivit om i mina senaste 4 böcker: Från bankkris till börskris, (2003) Från Folkhem till fattigstuga, (2004) Nollkoll (2005) och Härdsmälta (2005) på vilket sätt som företagsamheten drastiskt minskade i Sverige under den svenska bankkrisen (1987 – 1993)

Jag tänker förstås på hur den borgerliga regeringen under ledning av den förre moderatledaren Carl Bildt och bankministern Bo Lundgren gav bankerna tillstånd att säga upp krediterna för skötsamma företag som inte längre passade in i bankernas ”portfölj”. På så vis försvann för alltid 60.000 skötsamma företag. 400.000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet.

Det verkar som det för politikerna från vänster till höger är mer viktigt att ta in skatter än att bevara företagsamheten i Sverige. Statens intressen går före den enskildes. Utan någon som helst hänsyn till vad det blir för ekonomiska konsekvenser för de företagare som drabbas och vad det innebär för företagsamheten i landet. När entreprenörer och företagare flyr landet, som en direkt följd av rättsvidriga politiska beslut, höjer man i stället skatterna.

Ett exempel är energiskatten som Svenska Dagbladet nämner i en artikel (SvD 2006-09-02 ) Politiska beslut ligger bakom ungefär hälften av det elpris konsumenterna betalar. Här ger inte heller den borgerliga Alliansen ingen patentmedicin för hur vi skall få lägre elkostnader, trots att både fastighetsägare och företagare drabbas hårt. Energiskatten har höjts med nästan 200 procent under de senaste 10 åren, utan att någon tar tag i dessa problem.

Socialisterna är inte bättre. I stället för att sänka skatterna för att företagare skall kunna agera konkurrensmässigt, väljer man att skapa nya myndigheter. Den totala kostnaden för de statliga myndigheterna och verken är i dag 160 miljarder – allt betalat av skattemedel. Bara det socialistiska regeringspartiet (inklusive departementen) har över 4.000 anställda och kostar 5,5 miljarder i drift. På 10 år har antalet handläggare ökat från 1.700 till 2.400.

Det enda recept som kommunisterna (vänsterpartiet) och socialisterna ( miljöpartiet och socialdemokraterna) har för att få ner den höga arbetslösheten är att öka antalet offentliganställda med de höga kostnader som blir följden för de redan hårt trängda svenska skattebetalarna.

Som grädde på moset skapas allt fler myndigheter. I dag är vi uppe i 500 myndigheter som på olika sätt styr enskildas göranden och liv. Bara under de senaste 4 åren har det skapats ytterligare 40 myndigheter.

De stora valfrågorna borde vara hur vi skall skapa rätta förutsättningar för företagarna och hur vi skall kunna rensa i ett myndighetsträsk, som inte tillför någonting. Alla riksdagspartierna är tysta. Den svenska företagsamheten minskar. Bara antalet förtidspensionärer ökar. Utländska företag köper upp de svenska som inte längre orkar hävda sig internationellt av egen kraft. Under tiden fortsätter livskraftiga svenska företagare att fly från Sverige.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen