Stiftelsen Industrifonden sviker sitt uppdrag Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 7 juli 2019 Den statligt kontrollerade Stiftelsen Industrifonden har till uppgift att medverka i start-ups och att stödja befintliga företag att fortsätta utvecklas vidare. Trots detta väljer dess ordförande, Charlotte Brogren, att försvara stölden av aktier i System 3R Holding AB som till hundra procent ägdes av grundaren Börje Ramsbro. Avbildad: Charlotte Brogren Börje Ramsbro stämde därför den statligt kontrollerade Stiftelsen Industrifonden efter att han från flera rättsutredningar fått styrkt att det förelåg flera grova lagbrott, som lett fram till System 3R affären. Se utlåtande från professor Per Samuelsson. De inblandade bankerna insåg att affären inte gått rätt till och träffade förlikningar som gav honom ekonomisk ersättning för sin inblandning i stölden av företaget. Däremot har de som genomförde stölden inte visat det minsta intresse att kompensera Ramsbro för ägandet. Inte ens den statliga kontrollerade Stiftelsen Industrifonden har visat något intresse att kompensera honom för deras stulna aktier. Charlotte Brogren som är utsedd av staten uppträder närmast som tjuvarnas beskyddare och sviker det uppdrag hon fått genom rollen som styrelsens ordförande. Under inga omständigheter kan denna roll vara att försvara grov ekonomisk brottslighet. Som ordförande för Stiftelsen Industrifonden har Charlotte Brogren kategoriskt vägrat att träda fram, lyssna på eller på något sätt ta del av den information som lämnats till henne sedan 2005. Jag i min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen har tagit del av detta redan från början i tvisten mellan Ramsbro och Industrifonden. Charlotte Brogren har över huvud taget inte satt sig in i de mest elementära fakta i denna segdragna tvist. Hon förefaller vara mera angelägen om att skydda dem som ligger bakom stölden av företaget än att försäkra sig om rätt och rättvisa. I stället har hon hänvisat till Stiftelsen Småföretagarfonden. Det var en stiftelse under avveckling, förhindrad att förvärva aktier i System 3R-koncernen enligt ett förvaltningsavtal med Företagskapital AB från den 12 november 1993. (Företagskapital var vid tidpunkten till 50 procent ägt av staten och stod under kontroll av Näringsdepartementet). Stiftelsen Industrifonden tog över den portfölj av icke börsnoterade aktier som fanns i Stiftelsen Småföretagarfonden. I denna portfölj fanns inga aktier från System 3R-koncernen. Industrifondens ägande av portföljen togs över den 1 januari 1994 men skulle förvaltas av Företagskapital enligt förvaltningsavtalet. Enligt då gällande förordning (1993:31) var Stiftelsen Industrifonden förhindrad att äga och förvärva aktier i System 3R-koncernen. Detta är fakta som Charlotte Brogren är skyldig att känna till, och informerats om, men aldrig beaktat. Min uppfattning efter att ha tagit del av hela detta tvistemål, som jag även följt på plats i Stockholms tingsrätt, är att här visar Charlotte Brogren total respektlöshet för aktiebokens lagliga bestämmelser. Detta borde göra henne olämplig som ordförande för Industrifonden. Aktieboken skall föras så snart det skett en ägarförändring. Börje Ramsbro har redan bevisat att det aldrig har skett. Se vidare: Aktieboken System 3R Holding AB (fd 3R Management AB) När Brogren konfronterats med det faktum att några aktier i System 3R från Industrifondens sida aldrig blivit införda har hon inget seriöst försvar. Hon uppträder med samma falskhet som den tidigare ledamoten i Industrifondens styrelse och tillika kansliråd i dåvarande Närings- och Handelsdepartementet, Lars Häggmark, som blankade aktuell paragraf i förvaltningsavtalet varur framgår förbudet om investering i nya företag efter den 12 november 1993. Läs vidare: Statlig bluffmakare. I detta fall handlar det om 3 parter som påstås ha förvärvat 10 procent av aktierna i moderbolaget System 3R Holding AB, utan några köpeavtal med ägaren Börje Ramsbro. En riktigt förd aktiebok skulle ha bekräftat vilka ägarna var till de 50 aktierna. I aktieboken införs inga procentsatser utan bara antalet aktier, datum och ägarens namn. Aktierna i System 3R Holding var pantsatta fram till den 31 dec. 1993 och därefter låg de i depå för Börje Ramsbros räkning och kunde avhämtas när han så önskade. Detta har Sparbanken, som var en av Börje Ramsbros bankförbindelser, redan vitsordat. Ramsbros kunde senare göra upp i godo med Sparbanken efter en skadeståndstalan som slutade med förlikning och Ramsbro fick ersättning för bankens medverkan i ”System 3R-affären”. Hade Charlotte Brogren och Industrifonden kunnat uppvisa ett köpeavtal för inte bara aktier i System 3R Holding utan även i System 3R International hade tvisten med Börje Ramsbro snabbt kunnat avskrivas. Sanningen är att vare sig Stiftelsen Småföretagarfonden eller aktieportföljen Småföretagarfonden ägd av Industrifonden någonsin ägt en enda aktie i System 3R Holding. Charlotte Brogren borde därför, vilket jag redan gjort, ta sig en extra titt i aktieboken för Holding. Där framgår det att samtliga aktier i moderbolaget System 3R Holding AB har överförts direkt från Börje Ramsbro, utan hans medverkan, till dotterbolaget System 3R International, utan några mellanliggande delägare. En transaktion som dessutom är förbjuden då ett dotterbolag enligt lag inte kan förvärva moderbolaget. Vid tidpunkten för tvisten mellan Börje Ramsbro och Stiftelsen Industrifonden i Stockholms tingsrätt satt Charlotte Brogren på två stolar. Som generaldirektör för Vinnova hade hon uppdraget att övertyga små och medelstora företag om att ett företags verkliga marknadsvärde till 80 procent omfattas av immateriella tillgångar. När Charlotte Brogren gick tvärs över Vasagatan i Stockholm och satte sig i stolen som ordförande i statliga Stiftelsen Industrifonden har hon tyckt att det är rätt och riktigt att Börje Ramsbro skulle lämna ifrån sig sitt igång varande lönsamma företaget till skrotvärdet och de immateriella rättigheterna kostnadsfritt, trots att det totalt marknadsvärdet på ca 175 Mkr. Charlotte Brogren som sitter som styrelseordförande i en verksamhet som löpande går in och ut ur företag verkar inte heller känna till begreppet - due diligence - vilket är en process för företagsbesiktning och marknadsvärdering inför en ägarförändring. Efter att ha tagit del av alla dokument i Börje Ramsbros tvist med Industrifonden föreslår jag att Charlotte Brogren följer bankernas exempel och gör upp i godo med Ramsbro. Hon bär ett stort ansvar för att en framgångsrik innovatör och entreprenör står utan någon som helst ersättning för ett företag som efter några år såldes vidare till utlandet för mer än 350 miljoner kronor. Grunden till tvisten med Industrifonden kan härledas till den överenskommelse som Börje Ramsbro hade träffat med Företagskapital och privatpersonen Håkan Nordquist om ett delägarskap i det operativa dotterbolaget System 3R International AB. Enligt överenskommelsen skulle Börje Ramsbro även framledes ensam äga moderbolaget System 3R Holding AB, som skulle reducera ägandet i International till en tredjedel. De övriga två tredjedelarna skulle delas lika mellan de nya delägarna och Börje Ramsbro skulle ha fortsatta anställning i System 3R-koncernen. Denna ägarförändring introducerades för System 3R USA och System 3R Japan den 22 september 1993 vid ett möte i Stockholm med Håkan Nordquist och Företagskapital. Se bekräftelse Delägarna svek överenskommelsen och gick bakom ryggen på Börje Ramsbro och träffade ett hemligt avtal med bankerna om att själva överta System 3R-koncernen. Allt slutade med att Börje Ramsbro tvingades bort från sitt företag utan ersättning och den tredjedel i International som han skulle behålla skänkte de "nya" ägarna till Stiftelsen Industrifonden för en krona. Något köpeavtal finns inte varför ägandet blev en ren stöld. När Industrifonden sedan avvecklar de stulna aktierna och gör en exitvinst om 17.500 000 kronor då är detta häleri enligt brottsbalken. För mig är det oförklarligt och oförsvarlig att en av staten tillsatt ledamot för en verksamhet vars kundkrets är just innovatörer och entreprenörer så flagrant tillåts bryta mot de mest elementära krav på ett korrekt bemötande av en företagare som ofrivilligt hamnat i den statliga stiftelsens klor. Det förefaller som om Charlotte Brogren snarare tenderar att ha ett gott öga till den ekonomiska brottsligheten enligt ett DI-exempel från Vinnova-tiden. Mats Lönnerblad
|