I kollektiva samhällen, anser staten sig vara den bäst kvalificerad att bestämma hur en människa skall bli mest användbar.
Den enskilda människans egna målsättningar, önskningar och lycka spelar mindre roll, skriver författaren Ayn Rand i sin andra roman, Anthem (Penguin Group, 1939)

Ayn Rand föddes 1905 i S:t Petersburg i Ryssland. Efter den ryska revolutionen studerade hon vid Leningrads universitet, men flydde 1926 till Förenta Staterna när hon bara var 21 år, fast besluten att inte leva under den kommunistiska diktaturen.

Efter romanskrivandet började hon utveckla en egen filosofi – objectivismen – vilket resulterat i flera essäsamlingar. Bland annat Capitalism – the Unknown ideal. Ayn Rand dog 1982. Efter hennes död kom hennes filosofi att
sammanfattas av Leonard Peikoff i boken: Objektivism – the Philosophy of Ayn Rand

Trots hennes bok Anthem skrevs för så länge sedan känns den fortfarande lika kusligt aktuell. Vad hon beskriver i sin bok är de andliga och materiella konsekvenserna i ett samhälle när den enskilda människan får hela sin personlighet utraderad. Vad som då händer är ingen science fiction.

Otaliga händelser från människans långa historia visar hur ekonomiskt och politiskt förtryck från mäktiga stater, påverkar både nationer och enskilda. För att tydliggöra hur lätt den politiska makteliten kan förgripa sig på de mänskliga rättigheterna, räcker det att gå tillbaka till andra världskriget.

I dag känner de flesta till vilket monster diktatorn och despoten Mao Tse-Tung var, som med hjälp av den kommunistiska ideologin, förtryckte hela Kinas befolkning. Även om Mao inte längre lever, består fortfarande Kinas hemlighetsfulla och förtryckande politik.

Även den f d Sovjetunionens diktator, Josef Stalin, omgav sig med en märklig krets av grymma och blodbesudlade fanatiker som han använde sig av, både under den ryska revolutionen och andra världskriget, ständigt redo att utföra de mest fasansfulla order för att förtrycka och mörda det egna folket.

Målet för Stalin var att en gång för alla göra slut på samtliga folkfiender och dem som inte gick att uppfostra till socialism – och därigenom skynda på klasskrankornas försvinnande – i det officiella syftet att inrätta paradiset åt massorna.

Hitlers mord på judar under andra världskriget brukar klassas som genocid (folkmord ). De brott som Stalin ostraffat kunde begå mot det ryska folket måste kallas för democid. (mord på det egna folket)

Anthem påminner till en viss del om den starkt genomskådande och satiriska berättelsen om Djurens gård (Atlantis förlag 1996) som för första gången utkom in England 1945. I Djurens gård kulminerar Geroge Orwells besvikelse över kommunismen. Den handlar om djuren på Herrgården som har fått nog av människornas övergrepp och gör uppror, bara för att upptäcka att det i den politiska världen, inte var någon större skillnad när det gäller roffarmentaliteten, mellan människa och gris.

Trots att Rayn And och George Orwell skriver utifrån helt skilda politiska utgångspunkter, (Ayn Rand var liberal medan Orwell var socialist) har nog Orwell låtit sig påverkas av And, vars andra bok Anhem först publicerades i England.

Orwells tes att "alla djur är jämlika men somliga djur är mera jämlika än andra" rimmar väl med huvudpersonen i Ands roman som heter Equality 7-2521,som tidigt fått lära sig statens obestridiga rätt att klassificera människor i olika grupper, där den enskilde individen inte längre betyder någonting. Kollektivet betyder allt.

Men medan Orwell i satirens form beskriver hur makteliten bär sig åt, visar Rayn And konsekvenserna för den enskilda
människan.

I sina fyra romaner predikar Ayn Rand individens rätt till frihet och självförverkligande. Anthem handlar om konsekvenserna för dem som ständigt tvingas leva under politiska övergrepp. Hon beskriver hur lätt politikerna har att förvandla ett samhälle, där människorna inte längre tillåts bestämma över sin egen tillvaro.

Hon visar också på vilka de yttersta ekonomiska konsekvenserna kan få för ett land, när det egna jaget sätts på undantag. Staten bestämmer allt. Den enskilde måste finna sig att förtryckas både privat och professionellt.

Ayn Rand reagerar över hur lätt det är att negligera människors önskningar. I den kollektiva mardrömmen betyder den enskilde individen ingenting. Staten betyder allt. I Ayn Rand värld är det den starkare som får stryka på foten.
Följderna blir uppenbara, när den ekonomiska och tekniska utvecklingen hämmas. Den som är stark stoppas. Lärandet anpassas till den svagare. Bara de politiskt välanpassade tilldelas framgång. De företagsamma och innovativa förtrycks.

Varför jag uppehåller mig vid Ayn Rands romaner, är för att jag tycker att hon i sina romaner speglar det svenska samhället av i dag. Precis som Ayn Rand gjorde, skriver jag själv lika subjektivt i mina egna böcker. Jag författar ur innovatörernas och företagarnas synvinkel. Jag ser hur det svenska samhället förfaller, när lagstiftningen inte längre följs.

Jag lider när skattemyndigheten tillåter sig att straffbeskatta företagare (Lex Uggla) som försöker samla ihop tillräckligt med arbetande kapital inom sina bolag för att kunna expandera sin verksamhet. Jag upprörs när EG-rätten inte följs. Och När Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna kränks, utan att vare sig Högsta domstolen eller regeringen reagerar.

För den som är intresserad av ekonomisk styrning och svensk politik av i dag, ger Ayn Rands fyra romaner skrivna för mer än ett halvt sekel sedan, bra exempel på hur ett land som Sverige tillåts förfalla ekonomiskt och moraliskt, utan att någon reagerar.

Mats Lönnerblad