[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Boken: Pengarna eller livet.
Författare: Mats Lönnerblad
Utgivare: Bankrättsföreningen

Mats Lönnerblad har i flera uppmärksammade böcker belyst sambanden mellan de finansiella aktörernas agerande och den nedmontering av den svenska välfärdsstaten som i snabb takt håller på att ske.

Under den svenska bankkrisen 1987-93 borrade de svenska krisbankerna många hål i botten på välfärdsskutan. Den nya boken har gott om exempel.

I Pengarna eller livet belyser Lönnerblad också hur de senaste månadernas dramatiska händelser på det internationella finansfältet får återverkningar på den ekonomiska situationen i Sverige.

Det är ingen hemlighet att den svenska bankkrisen berodde på att ett antal krisbanker var ansvarslösa. Man lånade ut på tok för mycket pengar till ett fåtal stora bolag i fastighetsbranschen.

Så kom rekylen. Bubblan sprack och när fastigheterna nedvärderades med 50-70 procent genomgick Sverige sin största ekonomiska kris i modern tid.

I krisens spår följde konkurser, företagsnedläggningar och kapitalflykt. För att inte tala om alla personliga tragedier.

Enligt Mats Lönnerblad befinner vi oss nu på tröskeln till en ny bankkris, denna gång en global kris med betydligt allvarligare konsekvenser än den svenska, som var självförvållad av bankerna.

Upprinnelsen till den nya krisen har givit eko över världen. För drygt två månader sedan tvingades Jean-Claude Trichet, chefen för den europeiska centralbanken (ECB), att låna ut ofattbara 95 miljarder euro (900 miljarder kronor) för att täcka underskottet i ett 50-tal banker i Europa. Vid samma tid lånade den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, ut 19 miljarder dollar till de amerikanska bankerna – i ett första steg.

Finansfrossan nådde snabbt Japan. Den japanska centralbanken har försett det finansiella systemet i Japan med motsvarande 34 miljarder kronor. Och liknande scenario finns i andra länder, både i västvärlden och i Asien.

Vad är då den grundläggande orsaken till denna gigantiska utlåning i det globala monetära systemet? Av vilken orsak startade penningkarusellen?

Enligt Lönnerblad är svaret att de amerikanska bankerna tjänat grova pengar på att sälja bostadslån till arbetslösa och fattiga. Dessa högrisklån, "subprime mortages", har sedan kombinerats med säkrare papper för att göra lånen rumsrena och därefter sålts vidare till placerare över hela världen.

Men nu har verkligheten hunnit ifatt många av bolånebankerna i USA. På finanstidningarnas nyhetssidor finns många varningssignaler. Flera stora amerikanska banker har redan gjort konkurs – och fler står på tur efter rapporter om illavarslande likviditet. Under de senaste månaderna har minst ett amerikanskt bolåneföretag om dagen kastat in handduken.

Många tveksamma högrisklån har sålts vidare till europeiska banker och EU-kommissionen har nu påtagit sig uppgiften att utreda vilken roll de olika kreditvärderingsinstituten spelat i "subprimelånekarusellen"

Ekonomiska experter anser att den amerikanska subprimemarknaden inte skulle ha vuxit i tillnärmelsevis den omfattningen som skett om det inte varit för att en del kreditvärderingsinstitut givit alltför optimistiska värderingar.

Rapporterna om den amerikanska ekonomi som Lönnerblad redogör för är ingen munter läsning. USA-dollarn ligger stadigt på en mycket låg nivå och utan radikala åtgärder kommer situationen sannolikt att förvärras.

Dan Walker, USA:s riksrevisor, anser att om ingenting snabbt och kraftfullt görs kommer hela landets samlade kapital att krävas för att täcka hålen i den amerikanska statsbudgeten.

Flera banker i USA och Europa går nu på knäna och cheferna för centralbankerna har täta kontakter med anledning av det finansiella läget.

Allvaret i situationen blir inte mindre av att många europeiska banker nu vägrar låna ut pengar till varandra av rädsla att förlora satsat kapital.

Trots de oerhörda kapitaltillskott bankerna redan fått från centralbankerna, har dessa lovat att fortsätta på den inslagna vägen. Centralbankerna ska bistå varandra genom att låna ut pengar på styrräntenivåer och på så sätt garantera tillgången på kapital till bankerna.

Den fråga man givetvis ställer sig är hur länge detta ska tillåtas fortgå innan man reagerar från politiskt håll.'

Händelser under den svenska bankkrisen har fått ny aktualitet, hävdar Lönnerblad. De internationella bankerna tar tacksamt emot all hjälp de kan få från centralbankerna. Med andra ord på samma sätt som när de svenska bankerna tog emot hjälp när riksbanken ställde upp med närmast obegränsat kapital plus "extra" räntetillskott på tre procent – på allmänhetens och företagen bekostnad.

För ordinära företag är brist på likviditet något som regleras via nyemission eller ägartillskott. Lönnerblad ställer frågan varför detta inte får gälla i bankvärlden. Banker som missköter sig får orimliga stöd medan allmänhet och företag drabbas.

Upprinnelsen till dagens finansiella oro är alltså de oseriösa bolånen i USA som utlöste en kedjereaktion. Risken att finansfrossan i nästa steg drabbar hedgefonder och private-equity-fonder är överhängande.

Och hur påverkas den reala ekonomin när de internationella bankerna inte längre kan återbetala sina lån? På sikt hotas naturligtvis hela det finansiella systemet. När faller korthuset? frågar Mats Lönnerblad.

Pengarna eller livet är Lönnerblads mest fullgångna bok hittills. Han vidgar perspektivet till att omfatta även den globala finansmarknaden och skriver medryckande i ett ämne som många skribenter behandlar knastertorrt. Komplicerade förhållanden blir lättbegripliga utan att förlora i substans och djup.

Anders Tallbo

Sundsvalls Tidning