[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Trots lägre reporänta ligger bankernas bolåne– och företagsräntor flera procent högre än normalt. Bankernas intresse att sänka räntorna är lika med noll. Därför måste regeringen som med ett gigantiskt belopp på 1.500 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar, ännu en gång tvingats garantera hela det svenska banksystemets fortbestånd, börja agera kraftfullt mot de trilskande bankerna.

De svenska storbankerna försöker nu göra som under den förra bankkrisen (1987 – 1993). Trots att bankerna hävdar motsatsen, blev det också den gången svenska folket som fick hjälpa till att betala för den självförvållade bankkrisen i egenskap av skattebetalare.

65 miljarder kronor gick som stöd från staten till bankerna. Krisbankerna kunde dessutom helt ostraffat via sina olika ”skräpkreditföretag” som Retriva och Securum lägga beslag på bankkundernas egendomar, utan någon ordentlig pantrealisation som lagen föreskriver.

Därför kräver denna kris helt annorlunda åtgärder än förra gången.

Enligt vad professor Johan Lybeck skriver i boken: Facit av finanskrisen (SNS Förlag,1994) fick vi under förra bankkrisen också betala i egenskap av långivare till bankerna, det vill säga insättare, eller som låntagare. En vidgad räntemarginal på 3 procentenheter betydde att svenska hushåll och förtag betalat i runda slängar 20 miljarder kronor per år sedan 1991 i merkostnad, också i syfte att rädda bankerna från deras egna misstag.

För att inte behöva sänka mer än nödvändigt skyller bankerna under denna kris åter på oron på finansmarknaden och den höga räntan mellan bankerna, den så kallade stibor-räntan.

Sedan den förra krisen vet bankerna hur trofasta kunderna är. Med de likartade villkor som finns mellan de svenska oligopol-bankerna är det heller inte så lätt att byta bank. De utlovade kapitaltillskott som bankerna nu fått i form av garantier borde räcka för att sätta press på bankerna och göra det lättare för såväl bo-lånetagare som företagare för att minska sina räntekostnader under krisen.

Bankerna är inte bara dåliga på att sänka räntan i samma takt som Riksbanken. Bolåneräntan och räntan till företagare ligger i dag betydligt högre än reporäntan i jämförelse med hur det var tidigare. Historiskt har räntorna följts åt. Man har vetat att när Riksbanken sänker så blir det en sänkning. Så borde det vara denna gång med.

Under 2008 har bankerna smyghöjt sin räntevinst med en hel procentenhet, vilket också kunnat ske beroende på den försämrade konkurrensen mellan storbankerna. Det är lätt att konstatera på vilka sätt bankerna ökar sina vinster på kundernas bekostnad. Trots att räntan som bankerna tar ut av varandra har fallit, sänker inte bankerna sin ränta mot kunderna.

Det räcker inte med att folket protesterar. Om inte regeringen genast agerar mot bankerna i denna fråga, tvingas svenska folket ännu en gång att betala för bankkrisen, både via skattsedeln och genom höga låneräntor.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen