[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Kan det komplicerade förklaras på ett lätt sätt ska man göra det. Då kan läsaren lättare förstå vad som sägs. Men om man försöker förenkla det komplexa är man ute i ogjort väder. Åverkan mot det komplexa, i syfte att förenkla, kränker dess kärna och upphäver dess existens.

Relaterat

Hur en skribent lockar den ovilliga läsaren att läsa, vet de flesta copywriters (textskrivare) på annons- och reklambyråer. De flesta prenumeranter som läser sin tidning varje morgon läser nog de viktigaste nyheterna ordentligt, men hoppar gärna över eller ögnar bara igenom annonserna i tidningen.

För författare av affischer, annonser och reklambroschyrer är syftet med texten att väcka tillräcklig uppmärksamhet för att den ska leda till handling. En grundläggande regel kallas för "kiss" eller "keep it short stupid" (var kortfattad dumbom). En annan regel är att få läsaren att först uppmärksamma budskapet, bli intresserad, för att sedan vilja köpa produkten eller tjänsten. Får skribenten läsaren att bli tillräckligt lockad av budskapet för att till slut genomföra köpet har budskapet nått sitt syfte.

Den 5 oktober fick jag en inbjudan från Författarcentrum, en ideell organisation för yrkesverksamma författare, till ett seminarium. LL-förlaget var på jakt efter fler manus till lättlästa böcker. Eftersom jag själv under de senaste 8 åren skrivit böcker om ekonomi och juridik, vilket de flesta människor tycker är tråkigt att läsa om, ansåg jag att det fanns en hel del jag själv behövde lära mig.

När det gäller böcker riktade till personer med bland annat allmänna lässvårigheter, ovana läsare eller så kallade läsundvikare – som LL-förlaget bland annat riktar sig till – är det delvis olika regler som gäller. Vilka läsare förlaget vänder sig till bestämmer på vilken nivå texten ska ligga. Liksom med annonsförfattandet gäller det att direkt kunna finna ett anslag i texten som fångar läsarens intresse.

Skönlitterära böcker och facklitteratur är vanligen tjocka böcker med längre meningar och ovanligare ord. Bisatser och bildspråk förekommer. Handlingen kan hoppa i tid och rum och ha ett stort persongalleri. Fackböcker tar i regel upp ämnen som kräver vissa förkunskaper, för att läsaren ska kunna förstå och tolka innehållet.

Hur går det då till att skriva lättläst? Simonette Schwartz gav flera bra exempel utifrån sin egen bok "Mitt liv som gameboynörd" (LL-förlaget, 2006) som handlar om Malte som inte kan leva utan sin gameboy. Malte har problem. Han är sämst i klassen. Kanske beror det på att han spelar gameboy på lektionerna?

Klockan 06-15 nästa morgon
piper mobilen på mitt nattygsbord.
Jag sträcker ut handen och famlar efter den i mörkret.
När jag stängt av mobilen
ligger jag kvar en stund i sängen.

Sam, hjälp mig då!
Hjälp mig att genomföra min plan!
Jag vill inte leva utan min gameboy.
Det är nu det gäller.

Simonette Schwartz arbetar med vänsterställd marginal och fri högermarginal, med ett så kallat frasanpassat radfall. Det innebär att raden bryts efter en eller flera meningar där det är naturligt att göra paus.

I vissa böcker experimenterar LL-förlaget med ett modifierat radfall, i några har man fritt löpande text. Det viktiga är att rytmen i texten känns bra och att sidan som bild ser bra ut.

I Carin Svenssons bok "Charles Darwin. Tankar som förändrade världen" (LL-förlaget 2009) lyckas Carin Svensson och illustratören Emma Åkerman med konstycket att fånga Darwins revolutionerade upptäckter på cirka 100 sidor och på ett både personligt och tydligt sätt.

Hur Darwin förändrade människors syn att tänka lyckas författaren få in på sex rader.


Darwin var efternamnet och Charles var förnamnet.
Han hette alltså Charles Darwin,
Men jag tänker kalla honom Darwin.

Darwin fick människor i hela världen att ändra på sitt sätt
att tänka. De läste hans böcker, sedan såg de på växter och djur
och sig själva på ett nytt och annorlunda sätt.

Boken berättar om hur det gick till när Darwin skrev sin berömda bok "Om arternas uppkomst". Författarna följer receptet på hur man skriver lättläst. De använder vanliga, enkla ord. De skriver aktivt. De undviker passivformer, som gör texten mer abstrakt, och inskjutna bisatser, som gör läsningen krångligare. De undviker också alltför många obestämda pronomen.

Vilka har då största behovet att läsa lättläst? Dyslektiker, personer som framför allt har svårigheter med avkodning, något som skapar problem både med läsning och förståelse. Personer med intellektuell funktionsnedsättning som har små förkunskaper och sällan läser själva. Och invandrare som är otränade i svenska språket.

Men att kunna skriva lättläst är lika viktigt för att kunna föra fram sina tankar. För mig som skriver sakprosa, för politiker och lagstiftare som har behov av att förklara orsakssammanhangen på ett lättläst sätt som inte går att missförstå och för andra författare som vill nå ut med sitt budskap.

Mats Lönnerblad
Skribent i finansrätt
Ordförande i Bankrättsföreningen
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen