[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

I tre tidigare historiska romaner, Brödraskapet, Korståg och Requiem (Norstedts) har Robyn Young levande och spännande skrivit om Tempelherreordens uppgång och fall.

Nu inleder hon en ny historisk trilogi med "Revolt". Liksom i hennes tidigare trilogi handlar det om krig, politik och religion på allra högsta nivå. Men denna gång står det skotska upproret mot engelsmännen i fokus, med den skotske ädlingen Robert de Bruce i spetsen. Berättelsen utspelar sig 1262-1314, och nu gäller det vilka som ska lyckas erövra delar av den ekonomiska och politiska makten i både England, Frankrike, Skottland och Wales.

Skottland upplever den värsta vintern på länge. Folket tror att domedagen är nära. När Kungen av Skottland rider ut från Edinburgh i den värsta stormen blir han mördad av sina egna män. Det finns ingen given arvinge, och inbördeskrig hotar, eftersom de mäktiga klanerna som styr Skottland alla vill tillskansa sig makten. Robert de Bruce kommer från en av Skottlands äldsta och mäktigaste familjer. Hans farfar – som han har en mycket stor respekt för – gör anspråk på tronen i Skottland, och sonsonen följer sin farfars jakt efter kungakronan.

Samtidigt smider Edward – kungen av England – långt framskridna planer på att invadera Skottland. Men han får svårigheter, eftersom skottarna hårdnackat gör motstånd. Den kamp som den skotska rebellarmén förde utgör en viktig parallell till tempelherrarnas kamp under rättegångarna mot dem i England och Frankrike. Båda konflikterna kulminerade år 1314, med slaget vid Bannockburn och avrättningen av den siste stormästaren inom Tempelherreorden, Jacques de Molay, som brändes på bål.

När kung Edvard misslyckas med att erövra Skottland vill han istället sätta en marionett på den skotska tronen, för att själv kunna styra och ställa och så småningom överta makten. Som sin förebild har Kung Edvard elvahundratals-skrivaren Geoffrey av Monmouths bok "De brittiska kungarna", där Merlins profetior återfinns. Kungen lät till och med tillverka ett runt bord som liknade det vid Kung Arthurs hov, som symbol för sin egen och de utvalda riddarnas gemensamma syften och maktsträvanden.

Geoffreys författarskap har utgjort grunden för den Arthurtradition som är känd över hela världen. Fristående berättelser har fötts ur traditionen för att sedan inkorporeras i den. Det är denna senare tradition som gestalterna Merlin, Perceval och Galahad och historien om Riddarna av runda bordet lagts till berättelsen om Arthur, som Robyn Young på sitt eget vis använder sig av.

När man skriver historiska romaner balanserar man alltid på den tunna linjen mellan fakta och fiktion. Det är fakta som inspirerar författare att låta läsarna träda in i de förlorade världarna, men fakta kan också vara förödande. Källorna, både historiska och nutida, kan vara högst motsägelsefulla och saker och ting lämnas ofta utan förklaring: vi kanske vet vad någon gjorde, men vi har inte längre någon möjlighet att ta reda på varför.

Robyn Young blandar friskt mellan välkända historiska fakta och fiktion, för att dramatisera, förklara och beskriva hela händelseförloppet. Vad som hände under det blodiga skotska frihetskriget och engelsmännens kamp för att kväsa upproret i Wales är verkligt. Det är också ett välkänt faktum att Kung Edward var fascinerad av allting som hade med Kung Arthur att göra. Han och drottning Eleonora lät återbegrava Arthur och hans hustru Guineveres kvarlevor, vid en storslagen ceremoni i Glastonbury Abbey. Merlins profetior, som återges på flera ställen i boken, kommer från folksägner och litterära påfund. Geoffrey av Monmouth hävdar att han översatt från tidigare källor.

Men Young lyckas också med konststycket att dramatisera så att dessa historiska händelser, med Jessica Halléns fina översättning till svenska, fortfarande känns aktuella och närvarande. Jag ser därför fram mot att läsa de återstående två böckerna i vad som lovar att bli en spännande och ödesmättad trilogi.

Liksom i Robyn Youngs tidigare historiska romaner handlar det om människans anmärkningsvärda bräcklighet och styrka, förmågan att förändras, misslyckas och anpassa sig, om hur man mot alla odds förmår styra sitt eget öde eller – som i detta fall – hela nationens öde.

Mats Lönnerblad
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen
Ordf. Bankrättsföreningen