NÄR "förvärvade" Industrifonden aktier i System 3R? Av Marie-Anne Olsson - 5 november 2012 Stiftelsen Industrifonden sålde samtliga ”sina” aktier i System 3R International AB under 1999. För aktierna fick fonden 17,5 miljoner kronor. I försäljningen ingick 30 000 aktier som ägdes av Börje Ramsbro via hans hundraprocentigt ägda moderbolag System 3R Holding AB. Jag har alltid utgått ifrån att för att sälja något så måste man äga det. Om man inte äger något och ändå säljer det, så handlar det antingen om att man har en fullmakt från den rättmätiga ägaren eller att man säljer stöldgods (alltså i lagens mening häleri). I detta fallet har Industrifonden definitivt inte haft någon fullmakt från den rättmätige ägaren Börje Ramsbro. Jag har försökt gräva fram NÄR och HUR dessa aktier hamnade i klorna på Industrifonden, vilket inte har varit lätt. Den officiella versionen från Industrifondens sida är, som nämnts i tidigare inlägg, att Stiftelsen Småföretagarfonden och två andra köpare har gjort ett rättsligen giltigt och juridiskt korrekt förvärv av aktierna samt att Stiftelsen Industrifonden sedan har ärvt dessa aktier från Stiftelsen Småföretagarfonden.. Denna fras har upprepats i så många år nu, att många antagligen själva tror att den är sann. Medarbetare som inte har arbetat så länge inom Industrifonden vet förstås inte vad de ska tro. Det känns nog inte trevligt att ha en ledning, som gör allt den kan för att dölja olagliga handlingar och till på köpet fortsätter att göra allt den kan för att dölja detta. Allt började i slutet på år 1993. Stiftelsen Småföretagarfonden upphörde att existera den 31 december 1993. En studie av dess sista årsredovisning, för verksamhetsåret 1993, visar att det hade reserverats 6 miljoner kronor för en kommande investering i System 3R International AB (International). Enligt ett bolagsstämmoprotokoll i International den 25 februari 1994 har Stiftelsen Småföretagarfonden fullföljt investeringen och tecknat 1000 aktier i International. Hur kan det komma sig, när den hade upphört att existera den 31 december 1993? Den som verkligen hade gjort investeringen var Stiftelsen Industrifonden, som senast 1 januari 1994 hade tagit över samtliga tillgångar från Stiftelsen Småföretagarfonden. Men, enligt en förordning (1993:31) om finansiering genom Stiftelsen Industrifonden, gällde följande, citat: Industrifonden får delta i finansieringen av företag i form av villkorslån, utvecklingskapital, kreditgaranti eller projektgaranti till små och medelstora företag för utveckling av nya produkter, processer och system samt för marknadssatsningar. Fonden ägde inte rätt att investera i aktier. Som sagt, från den 1 januari 1994 ägde Industrifonden den upplösta Stiftelsen Småföretagarfondens samtliga tillgångar. Dessa tillgångar förvaltades dock av Företagskapital AB genom ett nytt avtal, tecknat den 12 november 1993. Enligt detta avtal var det inte heller tillåtet att förvärva aktier i andra företag än de som redan fanns i Småföretagarfondens portfölj. I denna portfölj fanns inga aktier från System 3R-koncernen. Till Småföretagarportföljen knöts ett belopp likvida medel om 45 miljoner kronor. Dessa medel fick användas för att utveckla och förädla portföljen genom att göra kompletterande engagemang i berörda – men inte andra – företag. Och dit hörde alltså inte System 3R-koncernen.Nästa steg var att medan Börje fortfarande ägde System 3R Holding AB avvecklades tillgångarna och överfördes till de ”nya ägarna”. I detta sammanhang gömde sig Industrifonden bakom Småföretagarfonden, vilken ju inte hade någon rätt att förvärva aktier. Enligt ett så kallat styrelseprotokoll från Holding den 28 januari 1994 har Småföretagarfonden ”förvärvat” 30 000 aktier i International, till 91% ägt av Holding, för 1 (en) krona. Aktiernas bokförda värde uppgick vid tillfället till cirka 7,6 miljoner kronor och marknadsvärdet till cirka 58 miljoner kronor. Men - Stiftelsen Småföretagarfonden har inte förvärvat några aktier i System 3R-koncernen vare sig före den 31 december 1993 eller senare. Som någon som kör huvudet i väggen gång på gång, utan att lyfta blicken, fortsätter Industrifonden hävda att den fått ärva aktierna i System 3R av Stiftelsen Småföretagarfonden. Men denna stiftelse hade alltså inte förvärvat en enda aktie. Hänger ni med? För att ytterligare summera: Vare sig Företagskapital AB, som förvaltare av före detta Stiftelsen Småföretagarfondens tillgångar, eller Stiftelsen Industrifonden hade rätt eller möjlighet att investera i nya aktier efter den 31 december1993. Och ändå sålde Industrifonden samtliga aktier i System 3R International AB under 1999. Det är alltså något som verkligen inte stämmer här. Hjärnan bakom alla skumraskaffärerna var privatpersonen Håkan Nordquist i samverkan med halvstatliga Företagskapital AB. Han sydde ihop ett hemligt avtal av den 3 december 1993 mellan å ena sidan Sparbanken Sverige AB och Nordbanken AB och å andra sidan Företagskapital AB och Håkan Nordquist. Följande överenskommelse träffades bakom ryggen på ägaren Börje Ramsbro och utan dennes vetskap: Citat:
Och så vidare, den ena skumraskparagrafen efter den andra, allt iscensatt av Håkan Nordquist, numera en aktiv investeringspartner till Stiftelsen Industrifonden i bl.a. företaget Climatewell AB. Parallellt med detta hemlighållna avtal, presenterades för Börje ett annat ”avtal”, ensidigt ihopklippt och ihopklistrat av Håkan Nordquist och hans anhang, som Börje under hot om utpressningskonkurs och trots protester tvingades skriva på. Där hade Stiftelsen Småföretagarfonden stoppats in som delägare av 10% av Holdings aktier tillsammans med Håkan Nordquist och Företagskapital. I detta ”avtal” berörs heller inte med ett ord att Håkan Nordquist och Företagskapital redan hade träffat en överenskommelse med bankerna om att också förvärva de resterande 90 procenten av aktierna i Holding under januari 1994. Om allt detta visste Börje ingenting vid den tidpunkten, utan det har tagit ett antal år av envist letande för att få fram information och bevis. Lördagen efter, den 4 december 1993, producerade Håkan Nordquist i ilfart flera bolagsstämmoprotokoll och styrelseprotokoll för att fullfölja ”förvärvet”. Att Börje skulle ha deltagit i bolagsstämman och valt styrelse osv är helt och hållet rena påhitt från Håkan Nordquist. Stiftelsen Industrifonden gjorde ”förvärvet” av 30 000 aktier genom att gömma sig bakom Småföretagarfonden och i strid mot dåvarande förordning och mot avtalet med Företagskapital AB. Om läsaren blir snurrig, förstår jag det mycket väl. Jag blir själv snurrig, även om det börjar klarna lite mer och mer ju mer jag gräver. Och det är ju det som är själva meningen med alla turer från Håkan Nordquists med fleras sida, att ingen ska kunna hänga med i svängarna. Det är inte underligt att det har tagit så många år för Börje att få klarhet i hur det egentligen har gått till. Och det som redovisats här är bara en liten del av allt som har försiggåtts bakom ryggen på Börje och av alla dokument som har producerats och fejkats för att passa ”de nya ägarnas” syften. Det är detta, i sammanfattande ordalag, som dagens styrelse och ledning inom Stiftelsen Industrifonden försvarar, och med en dåres envishet påstår de fortfarande att "Småföretagarfonden och de andra två köparna har gjort ett rättsligen giltigt och juridiskt korrekt förvärv av aktierna i Holding och senare även International." Percy Bratt och Per Samuelsson har i sina rättsutlåtanden helt förkastat de här turerna och jag tror att de flesta direkt inser hur lagstridigt denna ”affär” har skötts. Alla utom Industrifonden. Läs vidare: Faktaruta Industrifondens ”innehav” och försäljning av aktier Våren 1999 förde Börje Ramsbro som ägare till System 3R Holding AB diskussioner med Industrifondens ledning om ersättning för aktierna i dotterbolaget System 3R International AB. I ett brev den 1 juni 1999 kom Börje med konkreta förslag till uppgörelse och ersättning för de aktuella aktierna. Industrifonden ville inte mötas. Istället fick Börje per telefon besked, att Industrifonden redan hade avvecklat ”innehavet” och att det därmed inte fanns något att förhandla om. Industrifonden vägrade då att avslöja till vem aktierna hade avvecklats till och till vilket värde, de hänvisade till kommande årsredovisning. I årsredovisningen uppgavs en exitvinst på 17,5 miljoner kronor. Först genom ett brev från Håkan Nordquist den 11 maj 2001 avslöjade denne att "Industrifonden begärde att bli utlöst för att slippa personangrepp". Vad de syftade på då, var den information som Börje hade publicerat på internet om den här historien. De övriga två parterna, Företagskapital och Håkan Nordquist, förvärvade Industrifondens andel, den andel som de olovligen hade sålt ut från System 3R Holding AB medan Börje Ramsbro var ägaren. Tilläggas skall, att om Industrifonden hade väntat med att avveckla ”sitt innehav” under cirka 1 år, hade ”innehavet” givit en exitvinst på ungefär 72 miljoner kronor. Merparten av dessa miljoner hamnade nu istället i Håkan Nordquists fickor. Industrifonden kunde alltså inte ens agera affärsmässigt för sin egen del, utan slumpade bort ett ”innehav” till en av sina samarbetspartners och förlorade själva på affären. Hade Industrifondens ledning däremot velat göra rätt för sig och vara ärlig, skulle de ha kunnat träffa en skälig uppgörelse med Börje Ramsbro på låt oss säga 10 miljoner kronor och behållit ”innehavet”. De kunde senare ha sålt aktierna för en avsevärt högre exitvinst än de 17,5 miljoner kronor som Industrifonden erhöll från Håkan Nordquist och Företagskapital. Då Industrifonden ursprungligen hade investerat 6 miljoner, gör Börje Ramsbro nu anspråk på 11.5 miljoner kronor. |
|
Hemsida |