Rättsskandalen fortsätter och fördjupas - del 1 Av Marie-Anne Olsson - 20 april 2013 För tre veckor sedan fördjupade jag mig i ett brev fullt av lögner och påhitt, skrivet av advokat Hans Bagner år 2003. Se ”Industrifonden medverkar i rättsskandal”. Det är ett tag sedan dess, men det beror inte på att jag saknar underlag för fortsatt skrivande. Snarare är det tvärtom, Bagner fyller kontinuerligt på och det blir svårt att välja och vraka bland dumheterna. Han fortsätter i precis samma spår än idag. Han inte bara fortsätter, han har sjunkit ännu djupare i lögnträsket. Jag kan riktigt se honom framför mig sittande där på rumpan i gyttjan, vilt sprattlande för att ta sig upp. Men naturligtvis är resultatet enbart att han fastnar ännu mera. Det finns nog inget hopp för en gammal advokat som han, möjligen är det sorgligt om han drar med sig en yngre förmåga ner i träsket, Pontus Ewerlöf. Det är dock deras problem, man måste kunna kräva av alla individer, och särskilt advokater, att de har ett eget omdöme. Framför allt borde det vara ett problem för advokatfirman MAQS, vilken vill framhäva sig som extra rättskaffens. Deras trovärdighet urholkas alltmer. Se: Länk till MAQS Jag ska här hålla mig enbart till första sidan (det följer sex sidor till med lögner) i det senaste yttrandet från dessa Industrifondens ombud, ett ”följebrev” riktat till rådmannen som ska ta ställning i detta mål. Här dikterar Bagner för tingsrätten hur den ska förhålla sig nu och framöver. Här visar han att han är panikslagen över att målet kanske inte avvisas. Varför är han panikslagen? Det är något för alla att fundera på. Själv vet jag naturligtvis anledningen. Det beror på att även Bagner vet att han och hans klient, inklusive hans ”verkliga klient Håkan Nordquist” som lurar i kulisserna, inte har några köpeavtal att visa upp och han är livrädd för att all smutsig byk ska behöva tvättas offentligt. Han tycker antagligen det är pinsamt att bli avslöjad som den kanske störste skojaren och lögnhalsen som finns inom advokatskrået. Han är väl rädd att stå där med rumpan bar (om han kommer upp ur gyttjan). Detta törs jag vräka ur mig utan att skämmas efter att ha läst massor av dokument och brev och lyssnat på avslöjande inspelade samtal. Jag har bilden klar för mig. Avbildad Advokat Hans Bagner Hela saken är naturligtvis sorglig. Men som man bäddar får man ligga heter det ju. Både Bagner och Industrifonden skulle kunna ha betett sig ärligt från första början. Då hade de haft hedern i behåll. Men man tar sina egna beslut och får stå för följderna hur de än ser ut. Jag undrar fortfarande vad MAQS Law Firm menar med följande citat på sin hemsida: ”Vi är en modern och dynamisk advokatbyrå och är beredda att göra saker lite annorlunda till förmån för våra klienter. Vi gör det lilla extra för att nå ett gott resultat. ..som klient hos oss på MAQS Law Firm kan du förvänta dig ett skräddarsytt team som tillhandahåller kompetens, nytänkande och en lösning på så gott som varje juridisk fråga.” Är det modernt och dynamiskt att ta till annorlunda grepp som att med alla medel försöka påverka och dupera en tingsrätt? Definierar MAQS det lilla extra som att skriva en liten extra instruktion till rådmannen för att manipulera honom/henne dit MAQS Law Firm vill? Vad betyder ett gott resultat? Vad innehåller kompetens, nytänkande och en lösning på så gott som varje juridisk fråga? Är det förmåga att gå över lik för att nå ett resultat, oavsett om det skadar motparten eller någon annan, oavsett om det strider mot Advokatsamfundets stadgar eller inte? Se förresten också ”Kan man dupera en tingsrätt?” Till sist, här är följebrevet i sin helhet, vilket den 9 april i år skickades till Stockholms tingsrätt, tillsammans med ytterligare sex sidor rappakalja. Citat: ”Bifogar yttrande i ovan nämnda mål i enlighet med tingsrättens skrivelse den 20 mars 2013. Vi utgår från att även Börje Ramsbro inkommer med ett eventuellt yttrande inom angiven tid och att ytterligare skriftväxling inte kommer att tillåtas innan tingsrätten prövat frågan om avvisning och att anstånd inte kommer att beviljas i denna del. Med vänlig hälsning
Och på sidan 6, som avslutning, yrkar de ersättning. Citat: ”Mot bakgrund av den tillkommande skriftväxlingen uppgår Industrifondens kostnader nu till 359 000 kronor, exklusive mervärdesskatt. Tidsåtgången är cirka 87. Industrifonden hemställer att Ramsbro åläggs att betala dessa kostnader i anslutning till att hans talan avvisas.” Här är inget ödmjukt snack om att talan eventuellt skulle kunna avvisas (vilket naturligtvis vore helt vansinnigt), utan Bagner formulerar sig som att det inte finns något alternativ. Han bestämmer hur det ska vara, därmed basta. Vad ska vi ha en tingsrätt till? De har alltså mage att begära 359 000 kr plus moms för det de hittills åstadkommit, en timpeng på 4 126,43 kr i timmen exklusive moms för rena lögner. Ofattbart!
Marie-Anne Olsson
|