[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det som författarna skriver gäller USA, men det gäller i ännu högre grad Sverige. Vad Kiosaki och Lechter frågar sig är varför de rikare blir rikare, de fattiga fattigare, och att medelklassen slåss med sina skulder. Det beror på att man tvingas lära sig ämnet pengar hemma och inte i skolan menar de.

Ämnet finns helt enkelt inte. I skolan fokuserar man bara på akademiska och yrkesmässiga kunskaper, men inte på ekonomiska sådana. Det förklarar också varför framstående bankmän, läkare och revisorer som fick mycket bra betyg i skolan ändå kämpar med sin egen ekonomi hela livet.

Främsta orsaken till att människor kämpar med ekonomiska problem är att de har tillbringat åratal i skolan utan att lära sig någonting om ekonomi. Resultatet blir att de bara lärt sig att arbeta för pengar, men inte hur de skall få pengar att arbeta för dem.

I dag uppfostras de flesta av oss av både skolan och föräldrarna att skaffa sig ett bra jobb med utvecklingsmöjligheter, och vi hamnar snart i en tillvaro full av avbetalningar, skulder och ekonomiska åtaganden. Vi fasar för att förlora jobbet och vi är rädda för en otrygg ålderdom.

Vad som skiljer Sverige från USA, är att i USA uppmuntras kapitalism, medan att svenskarna bor i ett land där företagandet systematiskt diskrimineras och äganderätten inte respekteras. Det är alldeles för lätt att beslagta egendomar, som utan några svårigheter kan tas från entreprenörer och företagare, utan att de ges någon möjlighet att försvara sig. Det har vi redan sett under bankkrisen 1987 – 1993, när 60.000 skötsamma företagare förlorade sina bolag, bara för att krisbankerna var på obestånd.

Det har vi sett i alla processer mellan Skattemyndigheten och skattebetalarna där myndigheten tillåtit sig att beslagta tillgångar och försätta både företagare och privatpersoner i konkurs, innan tvisten hunnit avgöras i domstol.

I boken Rich Dad Poor Dad delar Robert T Kiosaki och Sharon L Lechter med sig av sina kunskaper och erfarenheter i sju lättlästa kapitel om vägen till ekonomiskt oberoende. De ger dessutom ett stort antal handfasta råd hur man snabbt skall komma igång. Boken ger också med många exempel En förklaring till varför så många som arbetar för att bli rika aldrig blir det – medan vissa som inte tycks arbeta särskilt mycket verkligen lyckas.

Den fråga som jag måste ställa mig efter att ha läst boken, som hittills sålts i 9 miljoner exemplar över hela världen, om skolan förbereder barn för den verkliga världen ? ”Studera hårt och få bra betyg”, brukar ju föräldrarna säga. Men det räcker inte för att förstå den hårda ekonomiska tillvaron som de flesta tvingas leva i.

Den fråga som jag då ställer mig, är hur skall personer som inte behärskar sin egen ekonomi kunna sköta andra människors pengar. Vad vi hittills sett under de senaste åren i Sverige, från bankkris till börskris, är hur svårt det är att förvalta pengar som mödosamt ihoptjänats, när lagarna hela tiden ändras.

Därför måste på nytt det egna företagandet prioriteras i Sverige. Det som Robert T Kiosaki skriver om vad som är skillnaden, mellan hans rike far och fattige far kan lika gärna ses vad som är den stora skillnaden mellan att leva i ett socialistiskt eller kapitalistiskt land.

En av Kiosakis pappor trodde att företaget eller staten skulle ta hand om honom. Han var alltid intresserad av löneförhöjningar, pensionsplaner, sjukförmåner, sjukledighet, semesterdagar och andra förmåner, som också vi svenskar är.

Han var imponerad av två av sina farbröder som gick in i det militära och blev berättigade till livslång pension efter 20 års aktivt arbete. Han älskade också den anställningstrygghet som följde med universitetsutbildning. Idén med livslång arbetstrygghet verkade ibland viktigare än själva arbetet. Han sade ofta: ”Jag arbetar hårt för staten, och jag har rätt till de här förmånerna.”

Kiosakis ”andra” pappa var i själva verket hans ekonomiska mentor. Som egen företagare trodde han på total ekonomisk självtillit. Han uttalade sig negativt om ”trygghetsmentaliteten” och hur den skapade svaga och ekonomiskt beroende människor. I stället betonade han alltid företagsamhet och kraftig ekonomisk kompetens.

Den biologiska pappan kämpade för att skapa några dollar. Hans mentor skapade helt enkelt investeringar. Vilken pappa vi vill ha som förebild är det som kommer att avgöra Sveriges framtid. Eftersom Sverige en gång varit en av världens rikaste länder, måste vi på nytt skapa en ny mentalitet, som gör människorna beredda att själva skapa sig sin egen framtid, i stället för att lita på staten.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Bankrättsföreningen