[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Gäller uppförandekoden inte bankerna ? Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 8 febr. 2008 Med anledning av den massiva kritik som riktades mot de svenska storbankerna för behandlingen av sina kunder under den svenska bankkrisen 1987 – 1993, skapades Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Den svenska koden för bolagsstyrning tillkom för att reglera hur stora aktiebolag borde skötas, med ägarnas bästa för ögonen. Stockholmsbörsen började tillämpa reglerna den 1 juli 2005, för bolag med ett börsvärde på minst 3 miljarder kronor. Ordförande i Kollegiet är Hans Dalborg som också är ordförande i Nordea. Lars Otterbeck är vice ordförande och Per Lekvall sekreterare. Nu skall den svenska uppförandekoden, som hittills bara haft ägarnas bästa för ögonen, och som består av en samling frivilliga regler, äntligen förenklas och förtydligas. Själva anser Kollegiet att koden, som tillkom direkt efter bankkrisen, redan har gjort stor nytta. Ledamöterna anser att Kollegiet för svensk bolagsstyrning medverkat till ett ökat förtroende för bankerna och börsbolagen. Själv tillåter jag mig betvivla dessa uppgifter. Som ordförande i de bägge föreningarna, Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund, tillåter jag mig att betvivla att bankerna behandlar sina kunder bättre än tidigare. I alla fall har många av de bankkunderna, som jag haft kontakt med genom åren, inte märkt någon större skillnad. Bankerna tillåts fortfarande lura sina kunder, utan att svenska staten vidtar några rättsliga åtgärder. Det har många av de 7 miljoner svenskar som sparar i fonder fått känna av. I dag tjänar bankerna mångmiljardbelopp på svenskarnas fondsparande. Bankerna tar ut en hisnande avgift för dessa tjänster på 1,5 procent per år. Nyligen gjorde TV-programmet Uppdrag granskning en lovvärd undersökning med hjälp av det internationella analysföretaget Morningstar, som visar att bankerna använder dubbel bokföring, för att redovisa sina fondsparares fonder. Det är bland annat de folkligare bankerna, Swedbank och Nordea, som systematiskt använder för att sälja dåliga fonder – som fonder som går bra. Enligt Morningstar har Swedbank gjort detta med samtliga aktiefonder som finns med på Morningsstars lista. Nio av de tretton fonderna gör på tio års sikt sämre än Morningstars index. Men genom att använda ett annat huvudindex lyckas Swedbank få samtliga fonder att gå bättre än index under de senaste åren. Morningsstars undersökning visar också att när man sållat bort de fonder som inte funnits i 10 år eller där det inte gick att göra en jämförelse, att bankernas förvaltning av fonder är allt annat än bra. 78 procent av fonderna går sämre än sitt jämförelseindex. Bara 22 procent går bättre. Min fråga till Hans Dalborg, som är ordförande i Kollegiet för bolagsstyrning, är därför om inte bankerna också har ett ansvar mot sina kunder? Borde inte detta ansvaret förtydligas och innefatta behandlingen av bankernas och börsbolagens kunder, och ingå uppförandekoden, när reglerna ändå skall och förenklas, förtydligas och revideras ? Mats Lönnerblad Mina böcker: |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |