Hovrätten påstår att pantlåneavtalet mellan Nordbanken och Yggdrasil ersatts av ett nytt avtal, utan att ange hur så skett, och trots att varken skriftlig dokumentation eller vittnesmål visar att så skett.

I handlingar som jag tagit del av står bland annat: ”hovrättens bedömning i det föregående har utmynnat i att pantlåneavtalet har ersatts av ett nytt avtal enligt vilket Nordbanken har övertagit aktierna genom vanligt köp och inte genom att realisera panten”.

Hovrätten konkluderar att pantlåneavtalet har ersatts av ett nytt avtal, utan stöd av vare sig skriftlig dokumentation eller vittnesmål, och utan att ange när och på vilket sätt så har skett. Nordbanken som har bevisbördan för att ett nytt avtal ingått har ej direkt åberopat att ett sådant avtal ingåtts.

Hovrätten anser tydligen att när det gäller den ”fria” svenska bevisprövningen får en svensk domstol tycka vad som helst, utan att ange några riktiga skäl. Bara detta oriktiga påstående borde varit skäl nog för Högsta domstolen (HD) att pröva detta mål, vilket man fortfarande inte gjort.

Överförandet av Nobelaktier beskrivs i Nordbankens styrelseprotokoll den 1 oktober 1991 ju med orden: ”Vidare har banken, i enlighet med bankrörelselagens regler om skyddandet av fordran övertagit de aktier i Nobelindustrier som varit pantsatta för ovannämnda bolags krediter i Nordbankenkoncernen”

Av Nordbankens eget protokoll framgår således klart att banken tagit över pantsatta aktier för att skydda fordran. Protokollet nämner heller vare sig något pris, något ”vanligt köp” eller något ”nytt avtal” som hovrätten skriver i sin dom. Hovrätten i Sverige, tillåter sig att förmedla fria fantasier i ett av Sveriges viktigaste ekonomiska tvistemål , bara för att försvara den bankrutta statliga Nordbanken.

Detta kan förklaras med att det torde vara ostridigt att det i verkligheten rörde sig om övertagande av pant. Hade det rört sig om ett ”vanligt köp” i miljardstorlek hade transaktionen krävt fastställande av slutligt pris samt upprättande av skriftligt köpeavtal. Dessutom har Yggdrasils dåvarande styrelseordförande advokat Ekdahl under ed intygat att pantavtalet inte upphört och ersatts med ett nytt avtal. Kan det förklaras på ett tydligare sätt ?

Nordbankens eget styrelseprotokoll anger också att övertagandet skett i enlighet med bankrörelselagens regler om skyddande av fordran. Hovrättens påstående att ett nytt avtal om ”vanligt köp” upprättas saknar därför helt grund.

Dessutom tillåter sig domstolen felaktigt att påstå att: ”utredningen visar att slutredovisning för köpen har skett”

Enligt Yggdrasils styrelseprotokoll skedde överföring av de pantsatta Nobelaktierna till Nordbanken fredagen den 20 september. Tisdagen den 24 september faxade Nordbanken en bokföringsavi till Yggdrasil som angav att 1.019.875.000 kronor satts in på ”pantsatt och spärrat konto i avvaktan på lösen av krediter”

Samma dag fick Yggdrasil per fax två avräkningsnotor för de Nobelaktier som banken övertagit som summerade till 1.019.875.000 kronor. Beloppet motsvarade enligt Nordbanken Yggdrasils skuld i Nordbanken vid denna tidpunkt.

Skulden den 20 september var uppdelad på 20 olika kortfristiga lån. Ränta betalades alltid vid förfallotiderna, då lånen samtidigt förlängdes. Under perioden 20-30 september erhöll Yggdrasil bokföringsavier från Nordbanken som visade att 6 av Yggdrasils 20 lån hos Nordbanken hade lösts, till ett sammanlagt belopp om ca 260 Mkr. Den 30 september erhöll Yggdrasil ytterligare en avi från Nordbanken att ett sjunde lån om 125 Mkr lösts. Detta är den sista avi Yggdrasil fick att lån lösts med betalning från ovan nämnda ”pantsatt och spärrat konto”

Yggdrasil aviserades heller aldrig om att kvarstående tretton lån om 620 Mkr, för vilka Nobelaktierna hade utgjort pant, också hade lösts, vilket måste anses anmärkningsvärt med vilka mått man än mäter.

Den 18 oktober skrev Yggdrasil till Nordbanken och efterfrågade avier för de lån som dittills förfallit till betalning i oktober. Som svar fick Yggdrasil endast en sammanställning på endast tre rader utvisande totalt lånebelopp och ränta per den 20 september, den dag då Nordbanken övertog Yggdrasils Nobelaktier.

Förutom att Nordbanken helt ignorerade att besvara om lån som förfallit i oktober lösts var dessutom, enligt Yggdrasils bokföring, summa utestående belopp felaktigt.

Då avier ej erhölls skrev Yggdrasil den 2 december ännu ett brev till Nordbanken där man återigen bad om underlag för bokföring av lån som borde ha lösts. Även denna gång fick Yggdrasil som svar endast en uppställning över samtliga lån plus ränta per 20 september.

Angiven slutsumma för Yggdrasils utestående lån per 20 september var, liksom i föregående redovisning, felaktig. Denna Nordbankens handling uppfyller inte ens de mest elementära kraven på en slutredovisning och är över huvud taget inte en redovisning som uppfyller bokföringslagens krav på bokföringsunderlag.

I Yggdrasils styrelseprotokoll från den 18 december står att ”Frågan om den slutliga prissättningen av aktierna är emellertid inte löst” Enligt Yggdrasils styrelse måste det stått klart att då ”den slutliga prissättningen” ej lösts kunde inte heller slutredovisning ha erhållits, vilket också hovrätten borde ha förstått.

Hovrättens konstaterande att slutredovisning skett är därför helt felaktigt. Handlingar och vittnesuppgifter som stöder detta påstående saknas ! Med tanke på hur krisbankerna realiserade sina kunders tillgångar under den svenska bankkrisen, borde åklagare för länge sedan vidtagit rättsliga åtgärder mot bankerna. Men något sådant har fortfarande inte skett.

I Sverige anses tydligen domstolarna att bankernas intressen gå före bankkundernas.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund