Det var vad som hände makarna Anita och Verner Nilsson i ett uppmärksammat fall som fortfarande inte är avslutat. Makarna Nilsson hade inte bara större tillgångar än skulder i sitt handelsbolag. De hade också en momsfordran på cirka 1,5 Mkr som konkursförvaltaren Jan Ertsborn inte brydde sig om att ta upp i boet, bara för att kunna genomdriva den orättfärdiga konkursen.

Då tog Anita och Verner Nilsson saken i egna händer. De lyckades till sist få tillbaka hela momsåterbäringen, som konkursförvaltaren från börja borde tagit upp som en tillgång i boet, och därmed kunnat förhindra den orättfärdiga konkursen.

Men då hade makarna Nilsson inte räknat med Skattekontorets rättsvidriga agerande efter domen, förmodligen på order från högre instans. Skattekontoret förhindrade att Nilssons fick tillgång på återbetalningen på 1,5 Mkr, som enligt dom i länsrätten skulle tillfalla dem. Skattemyndigheten omöjliggjorde därmed att den rättmätiga tillgång återbetalades i laga ordning och därmed rätten till ett fortsatt normalt liv för två helt oskyldigt drabbade privatpersoner.

Skattekontoret i Halmstads fifflande med momsutbetalningen utgör bara en av flera mycket egendomliga aktiviteter i fallet Nilsson, som jag tidigare redogjort för i de av mina böcker, som handlar om bankernas oegentligheter mot sina kunder. Därför kan det vara på sin plats med en kort redogörelse för övriga egendomligheter, gällande:

PK-banken/Nordbanken/Nordea (banken har tvingats byta namn flera gånger på grund av alla allvarliga brott man begått mot sina kunder både före, under och efter den svenska bankkrisen)

Möjligen hade Skattekontoret inte räknat med den assistans som den dåvarande rättschefen i Rosenbad, Johan Munck bidrog med. (Johan Munck är numera chef i Högsta domstolen (HD)

Johan Munck satte igång med att utreda det makabra ärendet, och utsåg sedan utredaren Lennart Börjesson till domare i målet, eftersom så många andra ansågs som jäviga. Dessa höga jurister föll inte undan för några som helst påtryckningar och domen tillerkände makarna Nilsson rätten till momsåterbäringen på cirka 1,5 Mkr.

Detta var förmodligen ett allvarligt streck i räkningen för den kriminella krets av PK-banksdirektörer, som nu började frukta att makarna Nilsson skulle komma i besittning av tillräckliga ekonomiska resurser för att med hjälp av kompetenta jurister börja nysta upp hela härvan av olagliga ageranden och i slutändan stämma banken för att man felaktigt försatt handelsbolaget i konkurs.

Vad skulle de ta sig till ? Pengarna fick absolut inte betalas ut till makarna Nilsson ! Hur kunde man förhindra det ? Någon framförde möjligheten att se till att pengarna betalades till någon annan person, som var lätt att kontrollera. Vem kunde vara lämpligare än den f d konkursförvaltaren Jan Ertsborn, som tjänstvilligt hade hjälpt banken att administrera fram en ”riggad” konkurs i makarna Nilssons handelsbolag, trots att konkursbouppteckningen visade på en behållning på över en halv miljon kronor.

Sagt och gjort. Innan domen i Länsrätten vunnit laga kraft överförde Skattemyndigheten i Halmstad hela summan till Jan Ertsborn, som sedan tre år tillbaka ej längre var någon konkursförvaltare för handelsbolaget. Ertsborn, som numera sitter i både riksdagen för Folkpartiet och i Justitieutskottet för Folkpartiet, lär även ha uppburit ett arvode på 150 tusen kronor av allmänna medel för att förvalta familjens Nilssons momsåterbäring.

Det naturliga hade varit att han antingen hade lämnat tillbaka summan till Skattemyndigheten eftersom han redan visste att han inte var den rättmätige mottagaren, eller också överlämnat summan till makarna Nilsson. Som advokat måste ju Jan Ertsborn känna till att det fanns en färsk dom i länsrätten som tilldömt makarna Nilsson hela beloppet.

Men i stället lät han bara saken bero och behöll själv pengarna i nio (!) år, då han överlämnade summan till Nordea, som PK-banken då hette. Makarna Nilsson får således vänta ytterligare en tid på sina pengar, eftersom Nordea inte frivilligt brukar rätta sina egna misstag, och gärna även tar emot pengar från sina bankkunder, som man inte har någon som helst rätt till.

 Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund