Bankerna kunde utan några som helst svårigheter lägga beslag på aktiemajoriteten i en rad av de stora svenska börsbolagen, som tillhörde Ivar Kreugers imperium och som bland annat innefattade Boliden, L M Ericsson, SCA och Svenska Tändsticks AB.

Kreugeraffären kom också mycket lägligt för socialisterna med tanke på riksdagsvalet hösten 1932, skriver författaren Fil Doktor Sven Olof Arlebäck i sin faktaspäckade och väl dokumenterade bok: Kreugerkrashcen. Storbankernas verk ? Ivar Kreugers konkurs användes av socialdemokraterna för att skrämma väljarna för ”kapitalismens rätta ansikte” vilket också gav god utdelning i valresultaten, för flera decennier framöver.

Precis som under den senaste bankkrisen, lyckades storbankernas strävan att snabbt få disponera innehavda panter, över förväntan. Någon seriös pantrealisation förekom aldrig. Wallenbergsfären och de övriga storbankerna utnyttjade tillfället till att förvärva de livskraftiga företagen i Kreugerkoncernen för en billig penning. Förlorarna den gången var familjen Kreuger, övriga aktieägare och småsparare

Massmedias skamkänsla över tidigare berömmande ord kring Ivar Kreuger och hans industriella skapelse ledde också till ett överslag i smutskastningen av Ivar Kreuger och hans verk, vilket ytterligare underlättade för bankerna att obehindrat kunna dela på rovet efter Sveriges störste finansman genom tiderna.

Boliden som var en i den svenska pressen förtalad guldgruva, var betydligt bättre än sitt rykte. I slutet av 1932, var bolaget praktiskt taget skuldfritt. Boliden som bankerna ostraffat kunde lägga beslag på, var på den tiden den rikaste guldgruvan i Europa. Gruvan väckte även internationella gruv– och metallbolags intressen. Ivar Kreugers satsning på Boliden betraktades således som den svenska industrins största nyskapelse, sedan det första världskrigets utbrott.

Jacob Wallenberg var en av dem som utnyttjade sin insiderposition för egen snöd vinning i en utsträckning som med dagens lagstiftning skulle inneburit ett mycket långt fängelsestraff. Han började ganska snart efter det att han fått full insyn i Svenska Tändsticks AB (STAB) att köpa aktier i bolaget. År 1938 var hans STAB:s störste privata aktieägare, när han överlät aktieposten till den egna sfären. År 1942 gick Jacob Wallenberg åter in som enskild aktieägare i STAB (övertog sfärens samtliga aktier) för att ånyo sälja tillbaka posten 1945.

SCA var en omedelbar framgång. Som bekant kom SCA att tillföras Handelsbanksfären, efter mordet på Kreuger. Tidigare hade Kreuger & Toll ägt alla aktier i SCA utom de 4 aktier, som aktiebolagslagen fordrade låg hos andra ägare. Sedan gjorde Handelsbanken en strålande vinst genom att sälja majoriteten aktierna vidare till finansmannen Axel Wennergren 1934.

Metoden att lägga beslag på aktierna i SCA, liknade till vissa delar samma knep som Hans Dalborg tillämpade under sin tid som VD i statliga Nordbanken under bankkrisen 1987 – 1993, då han helt enkelt lade beslag på hela börsbolaget Nobelindustrier från Erik Penser, för att sedan sälja det mycket lönsamma bolaget vidare till Holländska Akzo, med mycket god förtjänst.

LM Ericsson tillhörde Ivar Kreugers tyngsta engagemang på den svenska marknaden med drygt 65 procent av rösterna i bolaget. Så stor var på den tiden vice häradshövdingen Marcus Wallenbergs makt i det svenska näringslivet att han efter mordet på Ivar Kreuger – utan att vara anlitad eller ens tillfrågade – kunde ge styrelsen i LM Ericsson ett föreläggande att avskeda den sittande VD:n i bolaget och utse sin egen VD. Den gamla styrelsen ersattes i maj 1933 av en ny med representanter från bland annat Handelsbanken och Stockholms Enskilda Bank. Sedan kunde Handelsbanksfären och Wallenbergarna i lugn och ro dela på rovet.

Efter att själv ha upplevt resultatet av den senaste bankkrisen är jag förfärad över den makt som de svenska bankerna fortfarande besitter. Politikerna från vänster till höger verkar fortfarande inte ha något att säga till om, när det gäller de svenska bankernas uppförandekod.

Min fråga till dagens politiker är hur länge det kommer att dröja innan man bryr sig om att skydda företagarna innan nästa bankkris, som redan drabbat stora delar av världen, slår ut i full blom i Sverige ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund