[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Sedan september i fjol har Fed sänkt räntan med 2,25 procentenheter, och chefen för Federal Reserve Ben Bernanke, väntas dra till med ytterligare 75 punkter till 2,25 procent. Det är det tredje försöket sedan förra sommaren, att stävja den rådande paniken, på stora delar av den globala kreditmarknaden.

Men frågan är om åtgärderna räcker ? Den stora börsnoterade amerikanska obligationsfonden Carlyle Capital Corporation har redan hamnat i något som liknar en akut konkurssituation, efter att inte längre kunnat finansiera sina lån.

Det är samma situation som de svenska storbankerna hamnade i, under den självförvållade svenska bankkrisen 1987 – 1993, när den borgerliga regeringen tvingades gå in med både kapital och bankgarantier och tvinga den svenska allmänheten och företagen att betala 3 procent extra i ränteutgifter, för att förbättra de bankrutta svenska storbankernas likviditet.

Den borgliga regeringen, genom Carl Bildt och Bo Lundgren olagliga ”ingripanden” under krisen räddade bankerna, på allmänhetens, fastighetsägarnas och företagarnas bekostnad.

Även investmentbanken Bear Stearns har kommit rejält i kläm i den globala bankkris som startade 2007. Den 14 mars 2008 förvärrades krisen ytterligare sedan Bear Stearns hamnat under en akut likviditetspress. Aktien störtdök med 47,7 procent. Både Federal Reserve och storbanken JP Morgan Case såg sig tvingade att gå in med löften om en massiv ekonomisk uppbackning för att rädda Bear Stearns som är en av Wall Streets fem stora investmentbanker.

EU:s stats och regeringschefer enades också den 14 mars om att vidta snabba åtgärder för att skydda den finansiella stabiliteten i Europa på kort sikt. De tänker också göra allt för att försöka stärka krisberedskapen på längre sikt. Bankerna väntas få strängare krav på att hålla eget kapital för att öka motståndskraften mot den ekonomiska krisen, som nu också börjar slå mot Europa med full kraft. Dessutom måste bankernas insättargaranti ses över, för att stärka skyddet för bankkunderna.

Den irländska ekonomin har redan försvagats. Det blåser kalla vindar över den gröna ön. Irland har tidigare gjort stora förtjänster på sitt medlemskap i EU, som gynnat Irland mer än många andra länder. Den betydande ekonomiska tillväxten uppvisar nu den lägsta nivån, på mer än två decennier. Nu varnar experter för att den amerikanska recessionen, också skall drabba Europa på nytt, med skenande arbetslöshet och kris för bankerna.

Ett akut problem är att ingen verkar veta hur stora risker som i själva verket döljer sig i det europeiska banksystemet. Nya komplicerade finansiella instrument, som inte ens bankerna verka begripa följderna av, har bidragit till att sprida de stora riskerna och minskat överblicken.

Huvudansvaret för den finansiella stabiliteten ska ju ligga hos den privata sektorn, nämligen hos bankerna finansinstituten själva. Ett ansvar som de svenska bankerna svek med råge under den svenska bankkrisen 1987 – 1993. Denna gång måste marknadens aktörer också samarbeta med tillsyningsmyndigheterna, på ett helt annat sätt än tidigare, för att undanröja de svåra konsekvenser för bankkunderna som drabbade svenska företagare med full kraft under den svenska bankkrisen.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Bankrättsföreningen