[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Deutsche Bank bedömer att marknadsvillkoren är avsevärt mer utmanande nu än tidigare. Och har försämrats markant under de senaste veckorna. Schweiziska storbanken UBS, som redan tidigare redovisat stora förluster, tvingas nu till en nyemission på 15 miljarder schweizerfranc, 90 miljarder kronor, genom de stora förlusterna inom banken.

UBS tvingas också göra nedskrivningar inom amerikanska fastighetspapper och strukturerade krediter på totalt 19 miljarder dollar, 113 miljarder kronor, under det första kvartalet 2008. UBS har dock minskat sina fastighetspositioner till 115 miljarder dollar, 90 miljarder kronor, genom diverse försäljningar och justeringar.

Bankens ordförande Marcel Ospel tvingas också lämna sin post i UBS och ersättas av bolagets chefjurist Peter Kurer. Den globala banksektorns nedskrivningar beräknas för 2008 uppgå till hisnande 4.485 miljarder kronor. Samtidigt beräknas banksektorns samlade intäkter falla med 20 procent. Dessa förluster och bortfall av intäkter gör att den globala banksektorn nu står inför den värsta krisen sedan 30-talet.

Att internationella bankjättar som UBS och Lehman Brothers tvingas ta in nytt kapital vittnar tydligt om hur den globala bankkrisen har förvärrats. Något snabbt slut på detta elände är det ingen som tror på längre. Många analytiker spår att det kommer att bli allt svårare att få tag i kapital. Det är heller inte bra för banksektorns rykte när man hela tiden tvingas att göra nya nedskrivningar och utlysa nyemissioner.

Ett tredje steg i denna utveckling är att enskilda stater tvingas träda in för att rädda banker och finanshus från kollaps, precis som svenska staten gjorde under den svenska bankkrisen 1987 – 1993. Hålen måste ju till varje pris fyllas igen. Om aktieägarna inte längre vill vara med, kan det bli statliga angelägenheter i stället. Likheterna med vad som hände under den svenska bankkrisen börjar bli alltför uppenbara.

Dock har det internationella banksystemet fortfarande inte straffat bankernas kunder, på samma sätt som man gjorde i Sverige, under bankkrisen. Inte heller har bankerna kunna dra tillbaka bankgarantier (som lagligt sett egentligen inte skall gå att säga upp) eller dragit tillbaka checkkrediter som gjorde att skötsamma svenska företag inte längre fick sin utlovade finansiering och tvingades att gå i konkurs i en utsträckning, som Sverige aldrig sett maken på tidigare.

Fortfarande har centralbankerna inte heller skänkt de globala krisbankerna, en extra inkomst genom högre räntesatser, som tillföll de svenska bankerna (med 3 procent) under bankkrisen. Tvärtom försöker Ben Bernanke på Federal Reserve i USA göra allt för att skona företagen, från bankernas självförvållade förluster. Det gör han med lägre räntesatser.

Att krisen förvärras ytterligare tror också cheferna för Londons finansfirmor som planerar omfattande personalnedskärningar. Nästan hälften av finansbolagen i England rapporterar minskade affärsvolymer.

Trots likviditetsinjektioner och räntesänkningar av Bank of England är synen på den framtida utvecklingen dyster. Hela 97 procent av cheferna för Londons finanskvarter uppger att förhållandena kommer att bli sämre under det kommande halvåret.

Den globala Finansfrossan börjar få allvarlig effekt på London City. Mer än 10.000 jobb inom den engelska finanssektorn beräknas försvinna. Många bankanställda är rädda att förlora sina Jobb. Det börjar bli allt svårare att hitta nya arbetsuppgifter inom finansbranschen i England.

I Sverige har Handelsbanken gått på en rejäl mina, när det gäller amerikanska kreditobligationer som man nu tvingats sälja. Resultaträkningen påverkas negativt med nära 1 miljard kronor för 2008. Handelsbanken tvingas dessutom stänga bankens egen handel med räntor och valutor i New York. ”Vi väljer att sälja kreditobligationerna för att dra ned på den totala risken,” säger Ulf Riese, ekonomichef på Handelsbanken som förklaring till den oväntade försäljningen.

Min egen reflektion till utvecklingen av den globala bankkrisen, som nu också drabbar Sverige med full kraft är att det är sorgligt, att de svenska storbankerna fortfarande inte lärt sig något från den förra krisen, utan bara ångar på i gamla fotspår

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Bankrättsföreningen