[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Behovet av en ny lagstiftning blev uppenbart, under den svenska bankkrisen 1987 – 1993.

Det var under en period, när krisbankerna själva initierade företagskonkurser i välskötta företag, i en omfattning som Sverige aldrig tidigare sett maken till. Genom att inte uppfylla redan beviljade kreditlöften – säga upp bankgarantier som inte går att säga upp – och avsluta checkkrediter under löpande avtalsperiod, bidrog de svenska krisbankerna till att göra det omöjligt för många expansiva företag att driva sina företag vidare.

Nu vill näringsminister Maud Olofsson på nytt återställa den 100-procentiga förmånsrätten till de svenska storbankerna. Bankerna är därför på väg att få tillbaka sin gräddfil när det gäller utdelningar från bolagskonkurser. I maj 2008 kommer Alliansen med ett nytt lagförslag som ger ökade möjligheter att utnyttja sin makt att sätta skötsamma företag i konkurs, på samma sätt som man gjorde under den tidigare bankkrisen.

Liksom jag själv som tidigare reagerat mot Maud Olofssons politiska utspel, motsätter sig nu även Sven-Christer Eriksson, tidigare Ericsson-chef och numera riskkapitalist och rådgivare till företagare, att storbankerna på nytt får ökade förmånsrättigheter mot sina kunder.

Hans argument är detsamma som mina egna: När bankerna tidigare var garanterade att få tillbaka sina fordringar först, var det lätt att kräva en konkurs, även i fall när bolagen vare sig inställt sina betalningar eller visat upp några betalningsanmärkningar. Under bankkrisen skedde detta för att bankerna som själva var på obestånd, snabbare skulle återfå sin förlorade kapitaltäckningsgrad och samtidigt förbättra den egna lönsamheten, på kundernas bekostnad.

Med dagens regler om 55 procent börjar bankerna äntligen förstå att det lönar sig bättre att ta initiativ till att rekonstruera företag, i stället för att försätta företag i konkurs. Med det förslag som nu ligger på departementsnivå om att återställa reglerna, finns det också risk att vi kommer att få se onödiga konkurser vid nästa bankkris, där bankerna får sitt, men en massa företagare försätts i konkurs alldeles i onödan. Stora värden går då förlorade och människor blir arbetslösa alldeles i onödan.

När felaktiga uppsägningar av krediter sker överklagas detta också i domstol, där det åligger bankerna att bevisa att säkerheterna har försämrats. Eftersom en sådan bevisprövning sällan sker, är både dagens och gårdagens regler alldeles för gynnsamma för bankerna, som kan försätta välskötta företag i konkurs utan att i de flesta fall ens behöva betala skadestånd för de stora skador de åstadkommer.

Nu undrar forskare från andra länder varför vi har så många företagskonkurser i Sverige ? Svaret på den frågan är att de svenska bankerna både före, under och efter bankkrisen kan behandla sina kunder efter eget godtycke, vilket också återspeglar sig i den svenska konkursstatistiken.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Bankrättsföreningen